Kan en öringström bli för bra? Den frågan dyker upp efter några dagars flugfiske i den tre kilometer långa Stavreströmmen, där Gimån börjar i östra Jämtland. Det är en av få kvarvarande storöringströmmar i landet. Den är inte för bra för fisken, där medelvikten på fångade öringar ligger på runt 1,5 kilo. Men för flugfiskarna. Trycket är enormt när man kan börja boka dagkorten. Den övre sträckan bokas upp hela sommaren på någon dag. Men det finns fler sträckor. Nu blickar Övre Gimåns FVO nedströms för att förbättra och lyfta fram Mellanströmmen och Kraftverksströmmen.
Text: Lasse Hallberg
Foto: Svanthe Harström
Det svänger ordentligt i naturen. Årets varma, lågvattensommar var någonting helt annat om man blickar tillbaka ett år. Då var det ruggigt kallt hela juni månad. De efterlängtade kläckningarna av dagsländor hade varit mycket sparsamma i Mellannorrland. Det var som om alla höll andan: naturen, insekterna och flugfiskarna. Vi stod alla och ryckte i startblocken, för någon gång måste starten på sommaren gå. Nu är det sista dagarna i månaden och faktiskt känns morgonen nästan lite varm när vi står vid Gimåns första nacke – Sjönacken. Ännu inga kläckningar eller vak så jag och mina fiskekamrater går nedströms, under järnvägsbron och upp på E14-bron. Det är lite störande med trafikens ljud, men efter att upphetsat ha spanat på några stora öringar vandrar vi med lätta steg nedströms mot tystnaden och strömljuden. Det kanske är den här dagen som allting vänder? Från kyla till värme, från en stilla vattenyta till en armada av sländor med hissade segel.
Kläckningar och torrfluga
Spöna är redan riggade med långa tafsar och torrflugor längst ut. Du vet sådana vackra hackelburriga flugor med graciösa vingar. På en liten stenig udde ovanför Dammen slår vi läger, och spanar genom polaroidglasögonen. Vattnet, som har ett stänk av guld, är fantastiskt klart och ger oss känslan av att titta in i en annan värld från första parkett. Stenar och stockar ligger lite här och där, så jag förstår att öringen stortrivs.
Det första vaket. Det är inte stort och tydligt – men visst var det en fisk lite längre upp mot kurvan? Det känns faktiskt ganska odramatiskt, för fisken ska snart börja äta på ytan och vi vet att öringen är på plats.
Jag lägger några kast uppströms och när flugan får den perfekta driften går öringen upp och tar. Ett snabb spölyft sträcker linan och jag får kontakt. Tror jag. Linan fjädrar till och kommer i retur.
Va? Var jag för snabb?
Ett nytt försök på en öring som vakar lite längre ut. När flugan får segla fritt och kommer i öringens ”matlinje” – då går den upp. Allting sker i repris.
Va? Den tog och jag väntade … men …
Gula forssländor, olika storlekar av nattsländor – till och med den flera centimeter stora Phryganea grandis, flera arter av små åsländor (Baetis rhodani) och några stora åsandsländor (Ephemera danica) som populärt kallas Rocken. Det är frestande att knyta på en rejäl munsbit, men det tar alltid några dagar innan öringen riktar in sig på ”den stora”. Dagsländor och nattsländor kläcker i en salig röra. Mitt på blanka dagen vinglar dessutom en fladdermus omkring i luften. Frestelsen måste ha blivit för stor.
En annan öring visar sig vid en annan strömkant. Mängder av stora stenar under ytan skapar otaliga virvlar så att vattenytan flyter i olika hastigheter. Det är en utmaning att få flugan att driva opåverkad av tafsen. Långa tafsar är lösningen, men det går inte att gå ner i tjocklek på tafsspetsen med tanke på storleken på fisken. Du får inte ha vekare än 0,18 mm här. De där öringarna på fyra-fem kilo, som fångas varje år, finns alltid i bakhuvudet.
Första kastet, första driften med flugan mot fisken är nästan alltid den bästa chansen. Det är därför viktigt att inte förivra sig. Ta tid på dig. Stressa inte. Ställ dig rätt i förhållande till fisken och gör sedan kastet.
Det verkar som om öringen tar mycket försiktigt och för att få chans att kroka den så ska flugan ligga i ytan och inte på. En Superpuppa, Lennart Bergqvists legendariska skapelse, blir bra. Jag följer flugans färd och vet att öringen kommer att ta den. Det gör den också.
Nu sitter den.
Hopp, volt och ner bakom en sten. Öringen flyr vidare, gömmer sig och tvingas fram. Gång på gång. Bataljen pågår i 30 meter innan den prickiga öringkroppen, som blänker i solljuset som en nytvättad italiensk sportbil, kan håvas. Den inbyggda vågen visar 1,5 kilo.
Stavreströmmens hemlighet
Solen bombarderar vattenytan på Revsundssjön. Den 73 kvadratkilometer stora sjöytan är en av hemligheterna till att öringarna i Stavreströmmen blir så stora – och så många. Det uppvärmda och näringsrika ytvattnet forsar nedför Sjönacken, Bropoolen, under E14-bron, genom Kanalen och bort till Dammen, för att fortsätta sin färd ner genom Gimdalen, vidare till Holmsjön och slutligen till Ljungan. Dag- och nattsländorna älskar miljön. Öringen lämnar tryggheten och fiskdieten i sjön för att vandra ner i strömmarna för att äta insekter. Där får den sällskap av stor harr. Detta älskar vi flugfiskare.
Stavreströmmen är en av få kvarvarande storöringströmmar i Sverige. Kvissleströmmen-Dammån, Kraddsele-Ammarnäs, Hotagsströmmen, Arjelogströmmarna och Slagnäsforsen är de andra i Norrland.
Begränsat fisketryck och biotopvård viktigt
Historien kunde ha blivit helt annorlunda för Stavreströmmen. Fram till 2004 var det här ett vanligt kortfiskeområde. Man löste ett årskort, fiskade, tog upp fisken och gick hem. Det fanns ingen begränsning på antal fiskare eller fiskesätt. Fiskevårdsområdet började snegla ner mot Idsjöströmmen längre ner i Gimån där Lars-Åke Olsson arrenderat och skapat ett fantastiskt harrfiske, för ett begränsat antal flugfiskare per dag. Några i styrelsen ville arrendera ut hela Stavreströmmen.
– Jag var inte så engagerade i fisket då, men det var några stycken som tyckte att vi kunde reglera allt själv istället. Det bestämdes på årsmötet. 2005 började vi reglera fisket som det är i dag genom att skapade tre sträckor med begränsat antal sportfiskare, berättar Ernst Åslund, som på kuppen blev ordförande.
Direkt tog man bort spinnfisket på det två övre sträckorna, kallad Gul och Grön. Spinnfisket blev kvar på de nedre sträckorna för att ortsbor och fiskerättsägare skulle få ha kvar sitt gamla fiske. 2016 tog man bort allt spinnfiske i strömmen.
Redan år 2000 gjordes biotopvård i Grötingeströmmen, längst ner i fiskevårdsområdet. 2009 var det dags för Stavreströmmen. Från Kabeln ner till Dammen var botten flottledsrensad. Nu lades det ut en massa stenar som sedan har fått sällskap en hel del stockar. Det har gett resultat i fångststatistiken. De största öringarna de senaste två åren har fångats längst upp på Sjönacken och nere i Dammen. Länsstyrelsens dykinventering hösten 2017 avslöjade öringar i kolossalformat.
Hösten 2018 sker nästa förbättring. Dammen, som består av sten och trä, kommer att rivas ut och byggas om som en trappa i två steg, om miljödomstolen ger klartecken.
Stavreströmmen i topp
Stavreströmmen är nu populärare än någonsin. Sedan de nya reglerna 2005 har fisketrycket ökat stadigt. Artiklar i fiskepressen och TV-program, med bland annat William Moberg-Fauld och Peter Sjödin, har höjt strömmens lockelse för flugfiskare från hela Norden. Från början togs bokningar emot på telefon. 2008 gjordes den första hemsidan. När bokningarna i dag öppnar 15 mars är det risk att servern kraschar. FVO har försökt olika varianter, men det slutar alltid med klagomål. Efter någon dag är den översta Gula sträckan fullbokad, från 20 maj till 31 augusti, åtta fiskare per dag.
Det är lite helvete och himmel, menar Ernst:
– När vi har kommit förbi bokningsdagarna så är det himmel. Vi behöver inte göra så mycket med Stavreströmmen och när man kommer dit så är alla flugfiskare nöjda att de äntligen får fiska där, för alla vill hit. Så visst är det kul.
Några viktiga regler
För att ytterligare förbättra tillväxten av öring och harr, och i förlängningen för flugfiskarna, har det införts en del regler genom åren.
- Obligatorisk fångstrapportering. Ger värdefull information om bestånden.
- ”Fönsteruttag” vilket innebär att öring som är mellan 40–55 cm (cirka 0,7–1,5 kg) får tas upp. För harr gäller minimimåttet 35 cm.
- En öring och en harr per kort och dygn får tas upp.
- Endast hullinglösa krokar på flugorna, så att det blir lättare att sätta tillbaka fisken oskadad.
- Säsongen 2018 infördes förbud mot att använda vadarskor eller stövlar med filtsula. Anledningen är att man vill undvika att vattnet förstörs av kräftpest. Filtsulor kan ha smittorester kvar om man fiskat i vatten där det kan finnas signalkräftor.
- Stavreströmmen är öppen 1 juni–31 augusti. Bokning av fiskekort startar 15 mars.
- Harrfisket tillåtet i övriga strömmar fram till 30 september.
Fiskevårdsområdet har trots det en hel del att jobba med. Det handlar om information, fiskevärdar, fiskeguider och en samlingspunkt där man kan träffas och registrera fångster. Fiskar man första gången i Stavreströmmen behöver man lite råd om hur man fiskar och hur man förhåller sig till andra flugfiskare.
De flesta vill fiska på Gul sträcka, från Sjönacken ner till Dammen, men det kan vara bra även på sträckan nedanför. Fråga italienaren som tog en öring på fyra kilo på Grön sträcka.
– Vi har nu bildat en utvecklingsgrupp där det ska ingå kunniga flugfiskare som ska lämna förslag om hur vi ska gå framåt, säger Ernst Åslund
I somras satte fiskevårdsområdet upp ett trådlöst nätverk vid ån i anslutning till Gimårasten vid E14, så att det går lättare att med WiFi-uppkoppling registrera sina fångster. Det är obligatoriskt men det görs inte av alla i dag.
Övre Gimåns FVO har fler vatten och strömmar
– Det vi jobbar med nu är de andra strömmarna; Mellanströmmen, Kraftverksströmmen och Grötingeströmmen. Vi ska göra dem mer tillgängliga, göra dem populära genom att skapa flugfiskesträckor där också. Vi tänker oss i framtiden att Kraftverksströmmen och Mellanströmmen sitter ihop när vi ta bort dammen. Det är vi över-ens om med länsstyrelsen. Det är en otroligt intressant sträcka. Det är inte lika bra fiske där som i Stavre än men … det kan bli.
Under sommaren 2018 drabbades Stavreströmmen av lågvatten och höga vattentemperaturer, precis som på många andra håll i Sverige. Under perioden 16 juli- 12 augusti stängdes strömmen för att skona fisken.
Hur sommaren blir nästa år vet ingen, men en sak är säker: De stora öringarna kommer fortsätta att vandra ner i Stavreströmmen för att äta från det rika smörgåsbordet av insekter.
Övre Gimåns FVO – Stavreströmmen
Fiskeområde 1, Gulmarkerat, omfattar Sjönacken, Bropoolen, Kanalen, Dammen. Åtta platser per dygn inom område 1.
Gult fiskekort.
Fiskeområde 2, Grönmarkerat, omfattar Flaket, Strömmen och Bodsjöpoolen. Åtta platser per dygn inom område 2. Grönt fiskekort.
Endast flugfiske tillåtet. Hullinglöst, endast en fluga på tafsen och en enkelkrok. Ej tunnare tafs än 0.18 mm.
”Fönsteruttag” i Gimån och Stavreströmmen. Öring mellan 40–55 cm (0,7–1,5 kg) får tas upp. För harr gäller minimimåttet 35 cm. En öring och en harr per kort och dygn får tas upp.
Obligatorisk fångstrapportering, för öring och harr gäller i våra strömmande vatten. Det innebär att du skall rapportera även om du inte fått någon fångst.
Vadningsförbud gäller på sjönacken, mellan klockan 22.00-06.00.
Fiskeområde 3, Rödmarkerat, omfattar Gamla fåran.
Rött fiskekort. Tre platser per dygn inom område 3.
På den Röda sträckan gäller återutsättningsskyldighet, vilket innebär att du som fiskar där inte får ta upp någon öring eller harr. På denna sträcka är fiske tillåtet enbart jämna veckor, måndag-söndag
