Flötmeta sarv i sommarkvällen, ett nöje som barn också kan uppskatta då det nappar ofta. Rasmus Ljungqvist ger instruktioner om redskap, mäsk och teknik så du kommer igång att meta sarv.
Text och foto: Rasmus Ljungqvist Illustration: Knuts Conny
Vi anlände till den näringsrika slättsjön en ljum försommarkväll, den svaga kvällsbrisen tryckte in det varma ytvattnet mot viken där vi planerade att fiska. Små dagsländor dansade över den blanka vattenytan, en parningsdans innan deras enda dag i frihet snart skulle nå sitt slut. Tänk vilket kort men bekymmerlöst liv de får uppleva i en tid då coronapandemin håller hela världen i skräck. Så småningom stupar de till solens sista varma strålar, de faller mot ytan och återgår i naturens kretslopp när jagande sarvar plockar dem en efter en. Den enes död blir den andres bröd.
Den vackra och guldglänsande sarven har alltid varit en fiskart som fascinerat mig, ända sedan jag som liten metade upp de första små sarvarna i Åsundens näckrosbälten vid det lilla samhället Rimforsa i Östergötland. Reserestriktioner har lagt gäddturerna lite på is och istället har fisket fokuserats till att utforska närområdets småsjöar och strömmande vattendrag. Metet har alltid legat mig varmt om hjärtat men har de senaste åren kommit i kläm då fokus legat lite för mycket på landets olika rovfiskar. Nu skulle jag ge sarven ett ordenligt försök.
Lästips: Här har vi samlat alla våra artiklar om mete.
Näckrosbältenas glimrande jägare
Sarven är en värmeälskande karpfiskeart som trivs ypperligt i näringsrika sjöar och lugnflytande åar. Du hittar den i regel i större och gärna täta näckrosbälten. Ibland samexisterar den med mörten, men min erfarenhet är att när väl sarvar ockuperar en vik eller ett näckrosbälte så blir mörten ofta lokalt utkonkurrerad.
Sarven särskiljs från den närbesläktade mörten genom den mer guldfärgade teckningen, de rödare fenorna, den ofta högre kroppsformen, ryggfenan som är placerad något längre bak samt dess svaga underbett som underlättar för ytlig jakt.
Den lever ofta på grunt vatten och unga individer livnär sig huvudsakligen på små ryggradslösa djur medan de större individerna äter allt från kärlväxter, ytinsekter och även fiskyngel. Arten finns i nästan hela södra Sverige och i norr där Indalsälven mynnar i Bottniska viken utanför Timrå. Det svenska rekordet på 1730 gram är fångat år 2012 av Gustav Berg i klassiska Svartån i Östergötland. Här i min närhet på västkusten erbjuder stora delar av Göta älv ett bra sarvfiske, men även Gula kortet-sjön Härlanda Tjärn håller en och annan fin individ.
Bottenmete- ofta bästa metoden för storsarven
Vi riggar våra mjuka feederspön med vanliga paternostertackel på dryga 50 cm och tunn 0,23 monolina, bredgapade krokar i storlek 8 och lätta sänken på 15-20 gram. Vi blandar ett enkelt brödmäsk med ingredienser inköpt på den lokala ICA-butiken. Allt som behövs för sarven är lite ströbröd blandat med nersmulade digestivekex, lätt fuktade i en spann. Mäsket ska vara poröst inte hårt packat.
Vi klämmer lite mäsk runt päronsänket och apterar två majskorn på kroken och kastar ut våra beten cirka 20 meter från land. Så fort tacklet slår i ytan fäster vi den resterande linan i clipset på rullen. Har man bara ett riktmärke att kasta mot kommer tacklet nu att landa på exakt samma kvadratmeter i varje utkast.
I början kastar vi om regelbundet för att bygga upp ett doftspår och mäskmoln som attraherar de livligt jagande sarvarna. Majs skjuts ut regelbundet med slangbella i små doser, sarven tycks lockas av plask och ofta nappar det strax efter att ny föda landat i området. Flera mindre sarvar nappar i omgångar, men vikterna är inte riktigt vad vi hoppats på.
Det är kul att meta sarv
Mikaela prövar att byta till en något större krok och fiskar nu med tre majskorn för att försöka selektera bort de minsta individerna. Hon väljer även att kasta om betet utan mäsk på sänket ett par meter utanför mäskplatsen, ett tips som ibland kan funka då mäsket lockat till sig mängder med småfisk.
Bara ett par minuter senare bugar den mjuka feedertoppen kraftigt och Mikaela krokar instinktivt. Fisken stretar på bra och är precis så där intensiv och hetsig som en stor sarv brukar vara. Den kommer så småningom in mot strandkanten och när jag ska håva så har håvnätsramen börjat gänga av sig från skaftet, fort in och dra åt gängorna innan håven kan skickas ut igen och skopa in en riktig kanonsarv. Det var den här vi jagade.
Den guldglänsande och ärrade storsarven vägs till härliga 1100 gram i solnedgångens varma strålar. Därefter simmar den åter ut i det lergrumliga vattnet för att vara trollsländornas skräck i åter några år. Under varma dagar nappar sarven frenetiskt, men det är skymningen och de första timmarna i mörkret som är storsarvens tid. Kanske är det skyddet av mörkret som fått de största att överleva predation i alla år? Vem vet? Det gör nog bara gammelsarven själv.
Flötmete- busenkelt och fantastiskt roligt!
Flötmete efter sarv är ofta enkelt och väldigt roligt när man väl har lokaliserat ett stim. Leta efter näckrosbälten med grunt eller medelgrunt vatten där du misstänker att sarven kan uppehålla sig. Varma dagar och kvällar ser man ofta sarven jaga insekter i ytan, och flera skvätt eller ibland ”smackningar” kan mycket väl vara jagande individer. Det går bra att meta från land eller från båt. Bedrivs fisket från båt är det en fördel att ankra upp så att du inte driver över området med skrämd fisk som resultat.
Utrustningen är enkel, ett lättare spö och gärna en rulle med flätlina som flyter och är stark då man fajtar sarvar bland de täta näckrosorna. Ett lätt waggler-flöte, lite gummislang på flötet som du trär linan genom som gör att du enkelt kan reglera fiskedjupet. Några hagel precis under flötet och en bredgapad metkrok i storlek 4-8 är allt som behövs. En håv är också ett bra hjälpmedel då du ska landa fisken samt en kroklossare eller tång då sarven ofta är glupsk och det händer att de krokas lite djupare.
Bete för att meta sarv
Fäst några majskorn eller ett par maggots på kroken och fiska 20-100 cm från ytan och kasta om regelbundet. Skjut gärna ut ett par majskorn eller maggots med slangbellan mot flötet för att attrahera fisk och kom ihåg att den ytjagande sarven ofta tycks dras mot föda som faller mot ytan! Flötet dyker ofta i full hast, kroka fort och rejset är i full gång.
Har du aldrig gett sarvmetet ett försök? Leta då upp ett lokalt sarvhak, dra ut en varm sommarkväll, ta med barnen och lär dem flötmeta. Sarvfisket är enkelt och ofta händelserikt, perfekt för barn som ibland kan vara lite otåliga om det inte nappar. Samt glöm inte att guldet glimrar som allra vackrast i kvällssolens sista varma sken. Hoppas denna läsning har gjort dig sugen på att meta sarv.
