Ismete efter gös, hur gör man? Vintergösen är en eftertraktad sportfisk som kräver kunskap av utövaren för lyckat fiske. Jan Ohlsson har fiskat med framgång i många år och bjuder här på sina bästa tips för ismete efter gös.
Text och foto: Jan Ohlsson
Under mitt sportfiskeliv har jag haft en speciell förkärlek till gösen. Jag minns fortfarande så tydligt mina första fiskar som kom på trolling på Mälarens klassiska gösfjärdar. Här hade jag länge ett personbästa på drygt fyra kilo.
Gösen har fortsatt att fascinera mig. Jag har jiggat den, trollat den, metat den, bottenvertikalat den, vertikalat den pelagiskt och ägnat många kalla mornar, dagar och kvällar med att ismeta efter den. Vi började jaga gösen från is med modifierade angeldon ala modell Hans Nordin redan på 80-talet. Min vän Staffan Persson var jobbarkompis med Hasse Nordin och vi fick massor med extremt värdefulla tips. Hasse var ju fiskegurun nummer ett på den tiden, gjorde till och med TV- program så det var rätt coolt att kunna ”namedroppa” honom lite då och då inför andra sportfiskare, barnsligt kanske men så var det.
Som sagt, på den tiden var det modifierade angeldon som vi använde, med hemmagjorda extra lättrullande spolar, vippa, nylonlina, vajertafs och en trekrok. Det funkade och vi lärde oss massor om gösens beteende, vanor och hur man skulle jaga den. Vi hittade en speciell sjö där vi landade massor med fisk mellan sex upp till dryga åtta kilo. Min kompis Staffan blev faktiskt uppmärksammad i första numret av tidningen Fiskefeber för vårt fina fiske med en magisk svit fiskar mellan fem och dryga sju kilo under ett pass.
Ja, nu var vi så pass rutinerade att vi praktiserade återutsättning men när sjöns fiskevårdsförening, som förövrigt tyckte vi var tossiga som jagade gös på vintern för då hugger den inte, fick höra om vårt fiske var det nära att det infördes isfiskeförbud efter gös. Till slut lyckade vi och andra sportfiskare övertyga föreningen att vi satte tillbaka fisken och de nöjde sig med vissa begränsningar i isfisket. Tur det. Idag är dock den sjön, som så många andra, bara en skugga av sitt forna jag.
Ja, fisket med modifierade angeldon utvecklades och idag är redskapen ännu bättre. Vi använder designade ismetespön, rullar med räkneverk och åtminstone jag har bytt nylonlinan på rullen mot flätlina och jag håller faktiskt ismetet efter gös till något av det roligaste jag vet, som en egen disciplin som jag längtar efter… Kanske delvis för att det är ett rätt mysigt och socialt fiske som passar perfekt för kompisgänget att träffas på, gärna med en grill också och mycket kaffe i kombination med de magiska ”plingen”.
Spön som krokar, gärna lite längre än vanligt. 
Snabbt upp, snabbt tillbaka.
För er som ismetat riktat efter gös vet att den kan vara riktigt lynnig. Ibland spelar det ingen roll hur man gör, det krävs inget som helst finlir eller taktik, den tvärhugger och det kan bli ett antal fiskar under ett pass, speciellt vid rejäla och stabila högtryck. Vissa dagar får man vara glad om den bara pillar på betesfisken, ett enstaka pling och en stressad mört kan vara allt som händer och frustrationen blir stor. Det är just dessa dagar som finliret är ett måste. Här följer några tips som faktiskt kan vända nollpasset till ett framgångsrikt pass. Kom ihåg, fiske handlar om detaljer, gör man tillräckligt många rätt kommer fisken.
”För er som ismetat riktat efter gös vet att den kan vara riktigt lynnig. Ibland spelar det ingen roll hur man gör, det krävs inget som helst finlir eller taktik, den tvärhugger och det kan bli ett antal fiskar under ett pass”
Rullen och linan vid ismete efter gös
Se alltid till att spolen rinner helt fritt, många gånger spottar gösen direkt om den känner motstånd. Det är extra viktigt när du använder flätlina som har en tendens att frysa mer än nylon. Om jag drillat fisk och sedan satt ut spöet igen brukar jag kolla linan efter en stund så att den inte frusit ihop på rullen. Ett räkneverk är inte ett måste men jag tycker att det är mycket viktigt att hålla bra koll på vilket djup betesfisken befinner sig på. Räkneverket ger dig också annan värdefull information. När fisken huggit så kan du ju lätt se hur mycket lina den tagit. Eftersom gösen har ett minst oförutsägbart beteende ibland så är det här viktigt. Är det 50 fot djupt på fiskestället, mörten är satt på tio fot kan du skaffa dig en hyfsad bild över situationen genom att se hur mycket lina som runnit ut. Ibland har nästan ingen lina alls runnit ut. Gösen tar ofta och står sedan helt still, tar alltså ingen lina på rullen. Ge fisken en kort tid att fixera fisken i munnen och gör mothugg. Går istället linan av rullen när du kommer fram till spöet har du ju den info du behöver, det är fisk på och inget bomhugg. Här är det lite svårare att avgöra hur man ska bete sig. Skonsammast mot fisken är att sätta mothugget relativt snabbt, innan den börjat att svälja betesfisken. Ibland måste man dock vänta lite längre och då är en bra tumregel att hålla ut tills fisken stannat igen men det kan ge tråkiga, djupa svalgkrokningar.
Du behöver absolut inte ha rullar för flera tusen för ismetet men de måste ha olja i lagren som klarar kyla.
Spö och hållare för ismete
Här är regeln inte för klent, gösen kan ibland bara hålla i mörten utan att ta in den helt i munnen och gösen har oanade krafter i munnen. Det krävs lite kraft i spöet för att sätta kroken. Välj gärna en lite längre modell än standardspön för ismetet.
När vi kommer till spöhållare så finns det hur många modeller som helst, det viktiga är att den och rullen bidrar till att linan kan löpa fritt när fisken hugger. Är man händig så gör man dem helt själv.
Sänke, tafs och krok vid ismete efter gös
Ja, tafs är omstritt. Vill man vara helt säker vid oönskade gäddhugg så är Titan ett bra val. Själv använder jag fluorocarbon 0,40-0,50 mm. Du får helt enkelt avgöra själv. Förra vintern började jag använda glassänken. Helt genomskinliga och miljövänliga och med bra glid. Försök att använda så lätta sänken som möjligt. Är betesfisken inte för stor så funkar det faktiskt med så lätta sänken som ner mot 5-7 gram. Att mörten får simma med minimal påverkan är det optimala tycker jag och under vissa förhållanden, när vi misstänker att gösen jagar direkt under isen, kan du helt strunta i sänke.
Vi körde ett av våra gemensamma pass förra vintern med enbart enkelkrok, apterad i munnen/läppen på betesfisken. Det är snällt mot betesfisken och, hör å häpna, det funkade klockrent med perfekta krokningar i ytterdelen av gösarnas munnar. Annars är det viktigaste att du köper bra trekrok , vass och med rejält gods. Då kan du gå ner i storlek och själv är jag nere på storlekar runt fyror. Återigen, gösen är otroligt stark i munnen.
Nu snackar vi stealth, glassänken, lekande i plast, enkelkrok. 
PVC-rör med rörisolering hindrar linan från att frysa fast i hålet!
Taktik för gösen
Några hållpunkter, kolla djupkarta och sök sjöns djupgropar. Här är ett bra ställe att börja leta fisken på. Sätt gärna några spön vid kanterna mot djupt vatten också, det kan vara super. Själv har jag gått över till att fiska efter gösen i mellanvattnet. Här sker merparten av all jakt och kollar man med ekolod så hittar man oftast betesfisken närmare isen än vad man tror. Jag brukar börja med att sätta betena på mellan 10-15 fot för att sedan experimentera uppåt och nedåt. Beträffande beten, denna vinter kommer jag att i möjligaste mån att fiska med död betesfisk och testa olika sätt att krydda den.
Gösen har ofta markerade och tydliga huggperioder. Två säkra hållpunkter är tiden före och under soluppgång, nästa riktigt bra tid är solnedgång och faktiskt ett par timmar in i bäckmörkret. Missa inte dessa perioder, det kan vara helt magiskt och verkligen betyda skillnaden mellan succé eller fiasko.
Återutsättning av fisken
En Lipgrip är riktigt bra vid ismete. Kanske är det lika bra att jag också säger att Lipgrip vid många andra tillfällen är ett ”djävulens redskap”. Den har skadat många fiskar när den använts, också av rutinerade sportfiskare. Men just vid ismetet är den riktigt bra att ha med sig. Jag pratar enbart om modellen som roterar. Rätt använd så kan du enkelt behålla fisken i hålet, vrida Lipgripen lite i sidled och snabbt få en öppen gösmun och lika snabbt kroka av fisken. Lipgripen fixerar fisken vertikalt, hålet fixerar fisken i sidled och vrider sig fisken i hålet kan den göra det utan att skada sig när Lipgripen roterar. När man är klar blir det en putt neråt och fisken simmar glatt vidare. Du minimerar eventuella hanterings- och frysskador på ögonen till nästan noll. Ska du ta ett foto och kanske också mäta och väga har du återigen minimerat fiskens tid ovanför isen; allt krångel med krokar kan ske med fisken i hålet. Visst, du kan ta gälgrepp men Lipgripen är faktiskt överlägsen i just det här fallet och rätt skött mycket skonsam.
