Hem / Hitta artiklar / Hösten

Hösten

Metets andra ålder

Man med fiskespö 1 solnedgång

Ofta är hösten metarens sorgetid. Men många metefantaster har också noterat att det finns oerhörda möjligheter att fortsätta sitt värv, trots sjunkande temperaturer. 

Granskar man Storfiskregistret och noggrant synar höstens metefångade fiskar så blir det alltmer tydligt att höstvädret inte alls ska sätta stopp för sportfiskets finlir. Mete – i alla dess former – är effektivt och spännande i många miljöer, efter åtskilliga arter långt in i den kalla årstiden. 

Text: Nicka Hellenberg

Foto: Nicka Hellenberg, Storfiskregistret

Iskallt eller ljummet

Höstdagarna kan vara som ljumma sensommardagar, eller som kylslagna historier med frostnupna morgnar och kvällar. Men fisken går fortfarande att meta.

Bottenmetet är antagligen den mest användbara metoden så här års, eftersom det i regel är mindre väder- och vindberoende, är användbart när betet behöver presenteras statiskt och precist under lång tid och ger en bra räckvidd. I registret ser man också att bottenmetet firar triumfer för många olika fiskarter.

Vill du ha något som om kan lindra den fiskerelaterade höstdepressionen får du här några snabba tips på arter, metoder och platser där metet firar triumfer långt in på höstkanten.

Braxen

Under perioden 1 september – 30 november år 2014 registrerades hela 76 braxnar i Storfiskregistret. Under samma period året innan var siffran 32. Det finns goda anledningar att ladda spöna för braxenmete.

När metabolismen, eller ämnesomsättningen, sjunker i takt med lägre vattentemperaturer kan det ibland krävas lite ny taktik. Många metare väljer att mäska mer sparsamt och att fiska med mindre beten. Men samtidigt händer det ofta att många fiskarter har dagar då de verkar passa på att fylla energiförråden inför vintern.

Det kan löna sig att koncentrera fisket till åars djuphöljor och sjöarnas lite djupare vegetationsområden. Ju kallare det blir, desto mindre ser man av braxnarna på riktigt grunt vatten.

Fredrik Larsson med en braxen

Fredrik Larssons fina septemberbraxen från Hossmoån lurades tre meter ner på bottenmete med plastmajs.

Abborre

Den randiga rovfisken som snart sagt varenda svensk har ett förhållande till är en riktig höstfisk. Nåja, sommaren är kanske mängdfiskets tid och våren de riktigt tunga, romstinna fiskarnas tid. Men abborren är ofta hungrig och rovgirig under hösten – välnärd efter sommarens jakter. Under högtrycksbetonade höstdagar kan man ännu se den jaga ytligt, andra dagar hugger den hårt i vattensystemens något djupare partier, längs branter och grynnor eller nära djuphål. Vid snabba lufttrycksfall är de som bortblåsta, men annars är lite lagom busväder inget som hindrar abborrens jakt.

Bottenmete med död betesfisk, räka eller ett rejält knippe mask fungerar ypperligt i de flesta vatten. Testa att flytta betet i lagom tempo. Metet kan faktiskt utklassa jiggfisket och andra metoder under höstdagar då det är trögt. Och medelvikten kan vara hög.

Gustav Berg med en fin abborre

Grå november i Kalmarsund, men en praktfull abborre för Gustav Berg. En bottenmetad mört på bara meterdjupt vatten lockade till hugg.

Berggylta

Även läppfisken berggyltan förknippas väl mestadels med sommarvarma klippor, men en bra bit in i oktober går den att fånga – främst från bränningsutsatta klipphällar och bergiga grundområden.

Bottenmete med räka, eller mussla brukar löna sig. En förförisk fiskstrimla är en annan godbit som kan locka fram gyltorna. Några få storfiskare fortsätter faktiskt att använda flötmetet, även om det inte är den ultimata metoden när man vill komma ner till bottnen på många meters djup.

Av Storfiskregistrets bergyltefångster att döma är det djup mellan fyra och ungefär 20 meter som gäller fram på höstkanten.

Andreas Sandström med berggylta

Andreas Sandström la inte ner gyltafisket för att hösten kom. Den här skönheten på 1 520 gram landade han 11 oktober 2014, under ett bottenmete med räka vid Smögen.

Karp

Tidigare var karpfisket något som pågick från att det blev milda, sköna kvällar, fram tills att de första höststormarna nalkades. Numera är det i stort sett ett fiske året runt. Så länge det är öppet vatten finns möjligheten att kroka sin drömkarp. Karpen äter året om, även om aktiviteten är en helt annan i oktober-november än i april-maj.

En vis karpfiskare uttryckte det något i stil med att det kanske är karpfiskaren som är lite loj, snarare än karpen, i kyligare väder.

Mellan fem och tio stora karpar registrerades under september–oktober, och in i november, under de två senaste åren.

Tålamod och envishet är viktigt. Att mäska mer försiktigt och hålla koll på var någonstans i vattnet som karparna verkar vara aktiva lönar sig. Vräk inte ut boilies i parti och minut. Fungerar inte dina smaksättningar kan eventuellt ett naturligt bete som kikärtor, majskorn eller annat fungera. I vissa vatten där annars småfisk äter upp allt som presenteras finns det under höstmånaderna möjlighet att få betet att ligga orört under en längre tid. Bara det gör ju oddsen till karpfångst bättre.

Ola Esbjörnsson med karp

Ola Esbjörnsson är en man av tufft virke. Han kastar inte in handduken för lite höstkyla. Den här novemberkarpen från 2013 vägde 15,2 kilo och togs i regnväder klockan 18.30 på kvällen.

Sutare

Sutarfisket är ett typiskt vårfiske. Men i många vatten är det till och med så att hösten kan vara bättre än delar av högsommaren, då sutarna mest tycks ägna sig åt lek, eller åt att rulla och irritera metaren på mäskplatsen. Ett sent höstpass efter den här rödögda filuren rekommenderas varmt eftersom det finns chans på en fisk som ätit upp sig under sommaren och fortsätter att skapa vinterhull lång in på höstkanten.

Med fördel kan du dessutom flötmeta. Med ett wagglerflöte, med lång antenn kan du precisionsfiska på längre avstånd och presentera betet i djupare partier, eller intill växtlighet, där det garanterat finns mat och hungriga sutare.

I Storfiskregistret är det inte många höstfångade sutare som står att finna. Men, de som verkligen försökt vet att de kan vara ordentligt i stöten. Om kvällar och morgnar är tröga finns det faktiskt dagar då sutaren är oerhört aktiv och söker föda under de ljusa timmarna.

Pellets, maskbitar, majskorn, räkbitar… Ja, det mesta brukar funka för sutaren. Det gäller under hösten också.

Patrik Aronsson med sutare

Höstsutare med toppkondition blev det för Patrik Aronsson. Räka och bottenmete i Hossmoån var rätt taktik. Hela 4,66 kilo vägde bjässen från hösten 2013.

Andra arter

Som det brukar heta: fantasin sätter gränserna. Skrubbskädda, björkna, lake, rödspätta, id och en uppsjö andra fiskar är fina målarter för höstfiskaren. Det gäller bara att våga testa, tänka lite nytt och vara beredd på att variera sig. Metet är för roligt och för effektivt för att det ska ligga i malpåse halva året. Eller hur?

Metande man