Är Vätterns unika gäddstam hotad? Vem ansvarar för framtidens förvaltning? Vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Kan sportfiskarnas kunskap påverka besluten? Hur ser egentligen framtiden ut för stor gädda i Vättern?
Efter Sebastian Anderssons unika fångst av en sällan skådad storgädda från Vättern tidigare i år aktualiserades frågorna på nytt. Här kommer en sammanfattning av läget och viktiga frågor om den stora sjöns förvaltningsplaner. För svaren står ansvariga hos HaV, Vätternvårdsförbundet, länsstyrelsen i Jönköping samt Sportfiskarnas sakkunnige biolog.
Text: Nicka Hellenberg
Vättern är enligt många Sveriges främsta gäddsjö, åtminstone sett utifrån perspektivet storvuxen fisk. Alla de senaste svenska sportfiskerekorden kommer från Vättern. Inget annat vatten verkar kunna mäta sig med norra Vättern när det gäller att producera extremt stor gädda.
I främst norra Vättern är vårens jakt på de välvuxna gäddorna ett mäkta populärt fiske som omsätter stora summor pengar och ger området en svårslagen attraktionskraft bland svenska och internationella gäddfiskare. Detta fiske bedrivs uteslutande som ett sportfiske med release-metodik, det vill säga: samtliga fångade storgäddor släpps åter levande. Här finns en samlad kunskap om gäddbeståndet och gäddornas levnadsmönster som är svår att överträffa.
Enligt inbitna sportfiskare som under många år lagt åtskilliga fiskepass i Vättern finns det orosmoln på himlen. Många av dessa sportfiskare har samstämmigt rapporterat om allt sämre tillgång på stora gäddor, samt pekat på en svag förvaltning av denna klarvattenssjös bestånd av fiskarter som gädda, abborre, lake med flera. Kritiken är bland annat att fokus har konstant varit på röding, öring och kräftor, vilket får till följd att helheten och en betydande del av funktionen i ekosystemet helt undantas.
De största gäddorna
När Sebastian Andersson i mars 2022 fångade en 137 centimeter lång gädda, med en omkrets på 70 centimeter skapades svensk sportfiskehistoria. Trots att gäddan inte fick någon verifierad vikt och således inte kunde bli svenskt rekord, står det ganska klart för de flesta initierade att denna fisk troligtvis är den största sportfiskefångade gäddan någonsin – åtminstone av de som finns ordentligt dokumenterade.
Sebastian tillhör också de sportfiskare som troligt tillbringat absolut mest tid på Vätterns yta de senaste tio–femton åren. Är det något han vurmar för så är det gäddorna i den stora sjön och deras framtid.
– Jag vill väldigt gärna att min fångst av denna unika storgädda kan kasta lite ljus över det som sker, eller inte sker, när det gäller förvaltningen av Vätterns fiskbestånd. Det kan inte få fortsätta som idag, säger Sebastian och fortsätter:
– Jag tycker att all fisk från Vättern har ett större värde än att sågas upp till kräftbete, vilket sker för stora mängder fisk idag. Speciellt tycker jag att det måste till ett bättre skydd för våra viktiga predatorer. Det är akut att åtminstone skydda våra gäddor som är över 100 centimeter. Jag anser att det finns risk för en uppseglande katastrof och det finns många viktiga frågor att ställa kring förvaltningen av fiskbestånden.
Svenskt fiske tog stafettpinnen och försöker reda ut vilka åtgärder som kan komma att ställde ett antal frågor till Havs- och vattenmyndigheten (HaV), samt till Vätternvårdsförbundet och berörda länsstyrelser. Från myndighetens sida har Sofia Brockmark, utredare på fiskeregleringsenheten ansvarat för svaren. Replikerna från Vätternvårdsförbundet kommer från Malin Setzer, sakkunnig för fiske/samförvaltning och Anton Halldén, länsfiskekonsulent och enhetschef vid fiskeenheten, länsstyrelsen, Jönköpings län. Anton har sedan slutet på 1990-talet varit samordnare för länsstyrelsernas förvaltning av fisket i Vättern.
Slutligen har även Sportfiskarnas biolog Mattias Larsson bidragit med kommentarer utifrån förbundets perspektiv.
Frågor och svar om förvaltningen
Svenskt fiske:
Hur kan man beskriva ansvarsfördelningen för förvaltningen av Vätterns fiskebestånd?
HaV:
Havs- och vattenmyndigheten har ett nationellt ansvar för ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisk och andra akvatiska naturresurser. Vi har ett nationellt ansvar för förvaltningen genom bland annat nationella bestämmelser som reglerar fisket, ett ansvar för beställning av vetenskapliga underlag och rådgivning inklusive beståndsuppföljningar. Länsstyrelserna beställer och utför ytterligare studier regionalt.
HaV stämmer kontinuerligt av prioriterade behov av att komplettera och förbättra kunskapsunderlag och bestämmelser inom ramen för de nationella beredningsgrupperna för fiskereglering, där länsstyrelserna, SLU och Jordbruksverket deltar.
När det gäller Vättern säger man från HaV att:
– Just nu pågår bland annat utvärderingar av inventeringar av potentiella lekområden för gädda i Vättern i länsstyrelsens regi med hjälp av Sportfiskarna.
HaV hänvisar också till den årliga rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2021” från SLU Aqua. Där finns bland annat ett avsnitt om ”Biologiskt råd för gädda i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön”.
Här konstaterar man att fångsterna inte bör ökas i Vänern, vilket baseras på: ”försiktighetsprincipen som ska användas när underlagen är bristfälliga”.
Däremot ger man inga fångstråd för Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön eftersom ”det saknas underlag för bedömning”, samt att man även i stor utsträckning saknar underlag från fritidsfiskets fångster och påverkan genom C&R. SLU Aqua menar att sådana underlag skulle göra det möjligt att ge bättre biologiska råd.
En ny plan för samförvaltning
Förvaltningsplanen för fisk och fiske i Vättern tas fram av Vätternvårdsförbundets utskott ”Samförvaltning Fiske i Vättern” och är ett samrådsdokument som tagits fram av länsstyrelserna, forskare och fiskets organisationer, där bland annat Sportfiskarna ingår. Det används som ett rådgivande underlag och planeringsverktyg för den regionala förvaltningen av fisk och fiske.
Den plan som finns idag (https://vattern.org/rapport-127-forvaltningsplan-fisk-och-fiske-vattern-2017-2022/) sträcker sig från 2017 till 2022. Kommer det en ny och har man där tagit fasta på något som tidigare inte fanns med i planen?
Vätternvårdsförbundet:
– Yrkesfiskare, fritidsfiskare, fiskerättsägare, forskare, myndigheter och andra intressenter samlas för att föra dialog om förvaltningen. Det är en av grundförutsättningarna för en ekosystembaserad fiskförvaltning och görs sedan 2005 genom Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Vättern. Sättet att arbeta bidrar till att man bättre ser till helheten och funktionen av hela ekosystemet.
Vi bjuder in till öppna möten med intresserade att kunna delta och bidra till kommande förvaltningsplan för fisk och fiske i Vättern.
På https://vattern.org/lamna-synpunkter-till-arbetet-med-den-nya-forvaltningsplanen-for-fisk-och-fiske-i-vattern/ kan den intresserade läsa mer. [Sv Fiskes notering]
Förvaltningsplanen för den framtida förvaltningen av fisken och fisket i Vättern kommer i en tredje version där målsättningen är att fortsätta förbättra innehållet för en ekosystembaserad fiskförvaltning. Exakt vad som kommer uppdateras är lite tidigt att svara på, men gäddan omfattas definitivt av förvaltningsplanen.En remissversion beräknas vara klar i maj 2023 och redo att fastställas under hösten 2023.
Sportfiskarna:
– Från Sportfiskarna har vi representation i Samförvaltning Fiske i Vättern och sitter också med i flera arbetsgrupper som bereder underlag till förvaltningen. Vi upplever att arbetet med att revidera och uppdatera den nya förvaltningsplanen görs noggrant och med fullständig transparens där alla har möjlighet att lämna synpunkter.
Ett av våra viktigaste uppdrag är att vi säkerställer att de synpunkter som kommer in vägs in i den slutliga bedömningen och att arter som gädda, abborre och harr får större fokus. Genom vårt engagemang i samförvaltningen har vi stor möjlighet att vara med och påverka hur Vätterns fiskar och fiske ska regleras och det är en möjlighet vi verkligen ska nyttja.
Ingen uttagsbegränsning av gädda
Svenskt fiske:
Varför har man ingen generell uttagsbegränsning av gädda, samt maximimått, motsvarande det som gäller i Östersjön?
HaV:
– Vi arbetar kontinuerligt med att anpassa vår nationella reglering av fisket i våra stora sjöar och på kusten efter status på bestånden ett hållbart nyttjande. För Vätterns del pågår det nu undersökningar för att förbättra kunskapen om gäddbestånden. Eventuellt kan det bli aktuellt med skärpta regleringar i framtiden. Man kan dock konstatera att trots avsaknad av sådana uttagsbegränsningar så är gäddan i Vättern idag både större och mer talrik än i Östersjön.
Ett problem med exempelvis maximimått som förvaltningsmodell är att man fortfarande kan fiska stor fisk, även om den ska återutsättas. Återutsättningsdödligheten beror till största del på hanteringen ovan ytan och jag tror personligen att man genom utbildning om ansvarsfullt sportfiske eller liknande kan nå samma effekt som genom hård reglering.
Vätternvårdsförbundet:
– Med befintligt kunskapsunderlag har bedömningen gjorts att det inte finns ett akut behov av uttagsbegränsning för gädda i Vättern. För att minska risken för att gäddbeståndet i Vättern försämras har ändå arbetet med att ta fram kunskapsunderlag som ska kunna användas för att öka skyddet av gäddan påbörjats. Allt fiske efter gädda påverkar arten men kunskapen om fiskets omfattning och storleken på uttaget från olika typer av fiske behöver förbättras.
För det yrkesmässiga fisket finns rapporteringskrav varför kunskapen om detta fiske är jämförelsevis god. Vad vi känner till bedrivs idag inget riktat yrkesfiske efter gädda, de små fångster som görs är bifångster vid fiske riktat efter andra arter.
Dataunderlaget för att skatta fritidsfiskets fisketryck och fångster av gädda (och även övriga arter) är mer bristfälligt. Den senaste riktade enkätstudien för Vättern som innefattar beskrivning av fisket efter gädda är från 2015. Behovet av tillförlitliga uppskattningar av fritidsfiskets fisketryck lyfts som stort från flera håll. Och för gäddan i Vättern har behovet av regional fångstdatainsamling specifikt lyfts (i förvaltningsplanen).
Sportfiskarna:
– Vi vet väldigt lite om beståndet av gädda i Vättern men det vi med säkerhet kan säga är att det är unikt och det borde räcka för att införa regler som skyddar och bevarar gäddan. Det är med andra ord märkligt att man inte av ren försiktighet infört fångstbegränsningar. Vi borde ta lärdom av förvaltningen av fiskbestånden i Östersjön och arbeta proaktivt så att vi inte hamnar i situation där det är för sent.
Så fungerar fångstrapporteringen för gädda
Svenskt fiske:
Fångstrapportering är en del av det faktaunderlag som behövs för att förvaltningen ska ändras. Hur rapporterar yrkesfisket själva rapporterar mängden fångad fisk? Hur kontrolleras detta och förekommer det någon rapportering från husbehovsfiske, sportfiske samt enskilda vattenägares uttag?
HaV:
– Yrkesfisket ska enligt våra föreskrifter rapportera in sin fångst till oss varje månad. Berörda myndigheter har ansvar att kontrollera fiskets fångster. HaV arbetar med ett flerårigt utvecklingsprojekt för digitalinrapportering av yrkesfiskets data, vilket även kommer omfatta en översyn av nuvarande krav på rapportering. HaV, i dialog med SLU Aqua, ser samtidigt över möjligheterna att bättre använda befintliga data från yrkesfisket för att förbättra beståndskattningar och biologisk rådgivning i de stora sjöarna med tillrinnande vattendrag.
I dagsläget kan inte HaV föreskriva om rapporteringsskyldighet för annat fiske än det som sker med fiskelicens eller personlig fiskelicens, men enligt Sofia Brockmark har HaV meddelat regeringen att det finns ett stort behov att kunna meddela föreskrifter om anmälningsplikt och rapporteringsskyldighet även för exempelvis fritidsfiske och fisketurismföretag.
– Idag sker insamlingen av data genom olika initiativ eller projekt som skattar hushåll- och fritidsfiskets fångster. HaV skickar även ut en enkät genom Statistikmyndigheten för att skatta detta fiske. Vi lägger årligen även uppdrag till bland andra SLU för att förbättra datainsamlingen och underlaget för vetenskapliga metoder, insamling av data från fritidsfisket, utveckling av metoder för datainsamling och beståndskattningar. Länsstyrelserna driver även regionala projekt för att förbättra underlagen.
Stora gäddor som kräftbete
Svenskt fiske:
För att skydda Vätterns vatten får fiskare med kräftfisketillstånd endast använda fisk från Vättern som bete i redskapen. Stämmer detta?
HaV:
– Användningen av betesfisk regleras genom bestämmelserna om animaliska biprodukter (ABP). Lagstiftningen är generell och gäller all användning, inte bara för kräftfiskare. Det är Jordbruksverket som ansvarar för reglering och vägledning på området
Svenskt fiske:
Det finns dokumentation av hur stora gäddor på 10–15 kilo sågas upp i stycken till kräftbete. Detta dessutom under våren, då det är lektid för gäddan. Är inte detta en mycket märklig värdering av en resurs och en ekosystemviktig fiskart?
Länsfiskekonsulenten länsstyrelsen, Jönköping:
– Vad vi känner till bedrivs idag inget riktat yrkesfiske efter gädda. De gäddor som fångas i yrkesfisket, drygt 1 ton rapporterades under 2021, är bifångster vid fiske riktat efter andra arter. Vi känner inte heller till något riktat fritidsfiske med mängdfångande redskap (t ex från fiskerättsägarna) efter gädda under senare år. Det enda kända riktade fisket efter gädda i Vättern är sportfisket där en mycket stor andel av de gäddor som fångas släpps tillbaka levande.
Hur stor andel av de gäddor som ändå fångas vid olika typer av fiske som används som kräftbete vet vi inte, men vår bedömning är att det sker i liten omfattning. Det finns inga regler som reglerar användningen av en fisk som är fångad och avlivad som att använda även fångad gädda som kräftbete. Vi är väl medvetna om att stora fiskar är viktiga för bestånden och är attraktiva för fisket. Därför värnar vi om att det även i framtiden ska finnas god tillgång på stor gädda i Vättern.
HaV:
– Stora individer är särskilt värdefulla för att kunna bibehålla och/eller återskapa ett långsiktigt hållbart fiskbestånd. Det är av den anledning viktigt att dessa individer skyddas från all mänsklig påverkan, framför allt under lekperioden men även från annan kumulativ påverkan under övriga säsongen. Det kan bli aktuellt med skärpta regleringar i framtiden. Det är dock svårt att uttala sig om ett fall utan att veta mer om det.
Signalkräftans påverkan
Svenskt Fiske:
Signalkräftan har i stort, dels via spridning av kräftpesten, dels genom sitt mer aktiva och aggressiva beteende, konkurrerat ut den inhemska flodkräftan nästan överallt i landet. I Vättern finns ett antal fiskarter som är effektiva kräftätare – främst abborre och lake, men även till viss del gädda och andra arter. Ändå tillåts ett ganska hårt fiske med mängdfångande redskap efter fiskarterna, även under deras lekperiod. Hur kan det vara möjligt?
HaV:
– Bestånden av signalkräfta följs kontinuerligt upp, bland annat gällande påverkan på andra fiskarter och ekosystemet. Det gäller inte bara i Vättern, utan även i andra vatten. Detta är särskilt viktigt för arter som är relativt nya i ett ekosystem. Även bestånden av lake och abborre följs upp kontinuerligt i Vättern via provfisken.
Beståndsstatus bedöms som god för dessa arter och uttaget för lake bedöms kunna öka. Hantering inklusive fiske av signalkräftan omfattas av mycket restriktiva bestämmelser framför allt för att hindra att arten och kräftpest sprids till nya vatten.
I SLU:s rapport, framtagen på uppdrag av Vätternvårdsförbundet (Rapport 149: Signalkräftans påverkan på Vätterns ekosystem), står det bland annat att ”kräftor kan skapa oproportionerligt starka ekologiska effekter på kringliggande växt- och djursamhällen i förhållande till sitt eget antal”.
Vidare: ”Kräftor kan predera på fiskägg, konkurrera om livsmiljöer med bottenlevande fiskar och utgöra bytesdjur till rovfisk.” Samtidigt står det i rapporten att det är svårt att dra slutsatser om hur signalkräftan exempelvis inverkar på fiskbestånden.
Värdefulla för yrkesfisket
Förvaltningen av signalkräftan handlar också mycket om att fisket efter densamma är oerhört värdefullt – inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Det finns idag cirka 18 licensierade yrkesfiskare i Vättern som främst riktar sitt fiske efter signalkräfta men även efter röding, sik, öring och abborre.
Som det sägs i rapporten: ”Det sammanlagda värdet av det yrkesmässiga fisket efter signalkräfta i Vättern har under de senaste tio åren utgjort cirka 90 % av värdet på det totala fisket årligen i sjön.”
Även privatpersoner och vattenägare står för ett relativt stort uttag av signalkräfta. Det finns ekonomiska och socioekonomiska aspekter av det omfattande fisket efter signalkräfta i Vättern. Men exakt på vilket sätt och hur mycket det påverkar biomassan av de olika fiskarterna i sjön och hur detta ska vägas mot värdet av fiskfaunan verkar inte riktigt ha utretts eller räknats på.
Sportfiskarna:
– Vi vet väldigt lite om hur signalkräftan påverkar fiskfaunan och ekosystemet i stort i Vättern. Det man kan säga är att den förvaltning som bedrivits på signalkräftan har gjort saken värre. Genom att konstant skörda kräftor från 10 centimeter och uppåt har vi hamnat i en situation där vi har fler individer av mindre medelstorlek.
En sådan förvaltning går inte i linje med förvaltningsplanens mål om att arten ska beskattas hårt men hållbart så länge det inte äventyrar ekosystemet höga värden. Att decimera eller fiska bort signalkräftan kommer aldrig vara möjligt och då är förvaltningen och regelverket kring signalkräftan det viktigaste verktyget.
Svenskt fiske:
Finns det inte en risk med att det (enligt uppgift) är samma personer som har licens för kräftfisket (mycket inkomstbringande) som dessutom fiskar efter (och tjänar pengar på) de fiskarter som annars kunde decimera kräftbeståndet?
HaV:
– HaV och länsstyrelserna ansvarar för ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskeresursen i de stora sjöarna och på kusten. Av bland annat den anledningen är det viktigt att bestånden följs upp kontinuerligt genom fiskeberoende och fiskeoberoende datainsamling och kompletteras med andra miljöundersökningar och analyser för att få en heltäckande bild av statusen på ekosystemet.
Fiske efter lekvandrande fisk
Svenskt Fiske har också tagit del av sportfiskares funderingar över hur det kan komma sig att yrkesfiskare får lägga nät i och i anslutning till sund och skärgårdsöppningar där all tänkbar lekfisk ska passera. För att reda ut reglerna bad vi Länsfiskekonsulenten hos länsstyrelsen i Jönköping svara.
Länsstyrelsen Jönköping:
– I den nu gällande Fiskelagen (SFS 1993:787) finns en bestämmelse om fiskådra (17–18 §§), som innebär att en sjättedel av vattendrag eller sund där fisken har sin gång ska lämnas fritt från fiskeredskap och andra anordningar med syfte att förhindra fiskvandring. Fiskådran ska lämnas på djupaste stället. Det finns inte några rapporter från senaste decennierna om att det skett några överträdelser av denna regel i Vättern.
Om det finns behov finns möjlighet att införa kompletterande regler för att skydda fisk som samlas inför lek, till exempel genom införande av fredningsområden. Det finns idag inga sådana fredningsområden med syfte att skydda gäddan i Vättern, då behovet inte har bedömts vara akut. Vi vet att det bedrivs både sportfiske och ett visst fiske med mängdfångande redskap under den tid gäddan och andra vårlekande arter fortplantar sig. Fisket bedrivs av naturlig anledning där målarterna samlas för att erhålla en god fångst.
Länsstyrelsen har i samband med fisketillsyn inte påträffat redskap som tydligt syftar till att förhindra fisk att nå sina lekområden. För att jobba mer förebyggande pågår nu ändå framtagande av underlag som ska kunna användas för att utforma fredningsområden till skydd för gäddan i Vättern.
Fiskelagen:
17 § I varje gren av ett vattendrag eller ett sund där fisken har sin gång ska det finnas en fiskådra i det djupaste vattnet.
Fiskådran utgör en sjättedel av vattnets bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd. Vid vattendragets inlopp och mynning och vid ett sunds ändpunkter sträcker sig fiskådran med oförändrad bredd vidare trehundra meter ut i det djupaste vattnet.
18 § Fiskådran ska lämnas fri från fiskeredskap som kan hindra fiskens gång. Någon annan anordning än fiskeredskap får inte heller sättas ut i eller vid fiskådran i syfte att hindra fisken att gå fram i ådran.
Från Länsstyrelsen säger man också att fisketrycket med mängdfångande redskap riktat efter gädda har minskat kraftigt de senaste decennierna i Vättern, både vad gäller yrkesfiske och fiskerättsägares fritidsfiske.
– Den fångststatistik vi har pekar mot att fritidsfisket idag fångar (och tar upp) mer gädda än yrkesfisket. Min personliga uppfattning är att det sannolikt är det riktade sportfisket som har störst påverkan på förekomsten av stor gädda i Vättern idag.
Även om många börjar bli duktiga på att hantera fisk som ska återutsättas på ett skonsamt sätt kan man inte komma ifrån att fisk som fångas och återutsätts utsätts för en stress och att en viss dödlighet förekommer. Hur ett omfattande C & R-fiske påverkar ett bestånd varierar mellan olika vatten, olika fiskemetoder, fisketid på året, art med mera, men effekter som att fisken blir mer svårfångad, minskar i tillväxt och så vidare, kan säkert vara en förklaring till att sportfiskare upplever att det är färre stora gäddor i Vättern idag jämfört med för några år sedan. Exakt hur man ska reglera och förvalta fisket i Vättern för att orsaka minst störningar på fisket och samtidigt få en positiv effekt på gäddbeståndet är inte helt lätt att avgöra.
En uppmaning om engagemang kommer också från Anton Halldén:
– Ju fler som engagerar sig i förvaltningen av våra värdefulla fiskbestånd och kan bidra med idéer och kunskap, desto bättre. Det finns goda möjligheter för att engagera sig via den samförvaltning av fisket som bedrivs inom ramen för Vätternvårdsförbundet, men det går även att vända sig direkt till Länsstyrelserna runt Vättern.
Sportfiskarna:
– De rapporter vi får in från sportfiskare är entydiga. Det förekommer ett stort fiske med mängdfångande redskap under period då gäddan leker och inte sällan inne i lekvikar. I uppdraget med att inventera gäddyngel i norra Vättern ingick det att intervjua både sportfiskare och yrkesfiskare om deras erfarenheter och kunskap om gäddans lek i Vättern. Merparten av de intervjuade sportfiskarna påtalade att det förekommer mängdfångande redskap där de fiskar gädda och att man sätt ryssjor inne i lekvikar.
Dessvärre saknas det en god överblick över hur omfattande uttaget av gädda är från mängdfångande redskap som fiskas på enskilt vatten men med bakgrund av de rapporter vi får in bör det vara motiverat att undersöka hur stort uttaget är.
Sportfisket efter gädda i norra Vättern är förhållandevis stort om man ser till ansträngningen i nedlagd fisketid, men antalet fångade gäddor i förhållande till hur mycket gädda det finns i området får anses vara litet. Dessutom sker nära på allt sportfiske efter gädda i Vättern utan ett uttag av fisk. Det till trots så har givetvis vi sportfiskare en påverkan och ett ansvar och jag är övertygad om att sportfiskare är beredda att ta inskränkningar och göra förändringar om det visar sig att sportfisket har en betydande påverkan på gäddan i Vättern.
Med den stora kunskapslucka som finns gällande uttaget av gädda och sportfiskets påverkan i norra Vättern är det förvånansvärt att länsstyrelsen kan påtala ”att det sannolikt är det riktade sportfisket som har störst påverkan på förekomsten av stor gädda i Vättern idag.” Det främsta av förvaltningsplanens övergripande mål är att vi ska arbeta och ta beslut på vetenskapliga grunder och då känns det helt fel med ett personligt utlåtande som saknar belägg och som lägger skulden på sportfiskare. Så kan vi inte jobba!
En ljusare framtid för stor gädda i Vättern?
Sammanfattningsvis finns det stora utmaningar och en hel del uppenbara problem när det gäller förvaltningen av den stora sjön Vättern. Men, de samråd och gemensamma ansträngnigar som görs för att skapa en fungerande förvaltning pekar åtminstone i rätt riktning. Hur lång tid det tar att fatta viktiga beslut för de olika fiskarternas framtid beror på både juridiska aspekter och på hur snabbt underlag i form av hållbara data kan behandlas.
Från Sportfiskarnas håll finns en tydlig önskan om att så snart som möjligt förbättra de svaga punkterna i förvaltningen av Vättern. Utifrån det perspektivet ser önskelistan ut som följer:
- stärkt fisketillsyn
- fångstbegränsning, inklusive maximimått för gädda
- stärkt skydd under gäddans lek
- en utredning om påverkan på gäddan från olika grenar inom fisket
Svenskt fiske håller ett öga på det hela. Dela gärna denna artikel med dem som kan ha ett intresse av förvaltningsfrågorna som rör gäddorna och de övriga fiskarterna i Vättern.
Tack till samtliga sakkunniga som svarat på frågorna och delat med sig av sina respektive kunskaper.
