Pimpelfiske efter harr är bland det mest spännande och nervkittlande man kan göra i slutet av vintern. Harrpimpling är antingen tidskrävande och svårt – eller mycket lätt. Är det en dag då harren är på hugget så får du ganska snabbt kontakt. Det svåra är att hitta en sjö, en lugn ström eller sel där beståndet tål att fiskas på.
Text: Lasse Hallberg Foto: Svanthe Harström
Under isen får allt en blågrön nyans. Här är det inte djupt så jag stirrar ner på sandbottnens vågmönstrade yta, några småstenar och lite vattenväxter. Min lilla mormyska, eller ska jag kalla den minibalanspirk, hoppar upp och ner som en pigg loppa. En svag ström från en å som rinner ut i sjön gör att balansaren ibland vill sticka utanför mitt synfält. Jag håller igång pirken med små darrningar och väntar på att jag ska se en bröstfena eller en bit av ryggen när harren svischar förbi. Det är så det brukar se ut när man kikmetar efter harr. Då måste man vara extra beredd. De gånger jag har haft möjlighet att ligga ner och spana i vattnet brukar harren simma ganska snabbt förbi balansaren, försvinna utom synhåll och sedan gör en u-sväng och komma med racerfart och hugga den maggotbetade pirken. Om det bara är några decimeter vatten under isen så blir det lite av en chock när harren dyker upp i blickfånget.
På riktigt grunt vatten är det spännande att ligga och kika ner på botten och vänta på att få se skymten av en harrfena.
Fiska med försiktighet
För många är harrfiske lika med flugfiske. I alla fall i Norrland – halva Sverige. Harren är en utpräglad insektsätare så därför är den en tacksam flugfisk och för många unga en inkörsport till flugfisket. När du har fått en harr på fluga är du fast i spösvingandet.
Harren finns i många älvar, mindre åar, i sjöar men även i Bottenhavet och i Bottenviken. Ser du en harr på ett ställe så vet du att det finns många, många fler där. Men tänk på att på en troféharr på ett kilo, runt 50 centimeter, går det flera hundra mindre harrar. En kilosharr är runt åtta år gammal. Det är därför det är viktigt att hitta ett vatten med ett bra bestånd, som tål att man tar upp en eller två matfiskar, när du pimpelfiskar harr.
De flesta isfiskar harr sent på vintern eller tidigt på vårvintern. Vid den här tiden är harren, som är vårlekande, mycket glupsk. Det kan få förödande konsekvenser för framtidens harrbestånd om alltför många romstinna honor plockas upp. Det här problemet belystes redan år 1912 i tidskriften ”Från skog och sjö”, då Erik Modin berättade om utvecklingen av isfiske efter harr i Fjällsjöälven och dess källflöden.
I dag har alla, eller åtminstone de flesta, fiskevårdsområden en fredningstid för harren på en månad under vårvintern. Ju längre upp i norr du kommer desto senare är förbudstiden.
En del pimpelfiskare är mer förberedda på lång väntan och dåligt väder än andra. PO Persson i Långa, Härjedalen, har varit med förr – som synes.
Grundsjöns harr och öring
Framför oss ligger Grundsjön, en stor sjö med tillflöden från Anån och Mittån. Naturligtvis är vi i Härjedalen. Harren är deras landskapsfisk. Sedan1970-talet är sjön ett magasin för Långå kraftverk.
Just den här tiden är Grundsjön lite vinterlåg. Det märks på att stenuddar och grynnor har brutit igenom isen. PO Persson från Långå fiskevårdsområde startar skotern och jag och fiskekompisen Svanthe tar plats.
I sjön finns den speciella Gundsjörödingen, men vi lämnar de fiskeplatserna bakom oss och gasar mot nordväst, mot inloppen i sjön. Där samlas öring och harr, som om någon månad ska vandra upp i åarna. Harren för att leka och öringen för att återta sina ståndplatser.
Efter en iskall färd kan vi lasta ur skryllorna och isborren. PO fräser försiktigt upp några hål genom 50 cm is med isborren, som är kopplad till en skruvdragare. Det gäller att veta vad man gör när man vill pimpla på riktigt grunt vatten för det är lätt att borra ner i någon stenhäll eller i sandbotten.
Spöna är laddade med 0,18 millimeters nylonlina. Svanthe har en orangeröd Sääski minibalansare och jag en ganska tung mormyska med självlysande sidor, Pirk-Tages special från Ljusdal. Vi trär försiktigt på maggoten på kroken i den övre lite hårdare fliken.
Det är bara tre decimeter vatten under isen så jag behöver inte ens lägga mig ner för att kunna kikmeta. Det händer ingenting under de första tio minutrarna. Jag ser kanten av en fena passera hålet. Håller andan, men … den kommer inte tillbaka.
Till slut får Svanthe ordning på sina pimpelgrejor och släpper ner pirken.
Det går inte ens fem sekunder innan det smäckra pimpelspöt böjs till ett upp och nedvänt U.
– Vilket hugg. Måste vara en jätteharr, ropar han.
Han blir lika överraskad som vi andra, men han lyckas snabbt vända på spöt så att linan löper ut. Fisken drar ute några meter lina men det går ganska snabbt att ta in den igen. Omedelbart syns ett guldbrunt, prickigt huvud i hålet.
– En öring, en stor, hojtar han.
Det svåra är sedan att få in fiskhuvudet i hålet när det är så lite vatten mellan hålet och botten. Sedan mer eller mindre hoppar öringen självmant upp.
– Jäklar vilken vacker fisk, säger vi i mun på varandra.
Fart på betet
Glädjen förbytts i förundran. Det var ju egentligen harr vi skulle pimpla. Men det är en otroligt fin bonusfisk. Vi flyttar ut ett tiotal meter och letar djupkanten.
Jag släpper ner mormyskan till botten och hinner inte börja röra den innan det tjongar på en fisk. Nu är det harr. Det känns på knyckarna i linan och mycket riktigt kommer det upp ett harrhuvud i hålet, men den går lös.
Snabbt ner med momyskan igen och hinner nu sätta igång den darrande rörelsen. Jag vet av erfarenhet att harren vill ha lite rörelse. Det vet också sportfiskaren Victor Gustavsson i Hälsingland. När jag pratade med honom hade han pimplat med sin pappa i en harrsjö. Det blev åtta harrar på mellan tre och åtta hekto. De fiskade grunt tidigt på morgonen med rödvit minibalansare på 5 mm och 10 mm. Det här med att röra pirken hela tiden hade han lärt sig under öringpimpling.
– Jag höll då balansaren stilla. Jag kände att någonting var där, men fisken bet inte. Jag lade mig ner och tittade. Då såg jag att en harr stod stilla precis vid pirken. När jag rörde den, då bet harren. Så du måste fiska med fart annars genomskådar harren betet, berättade han.
En fin harr får följa med hem till stekpannan.
En matharr
Åter till Grundsjön. Jag håller igång pirken med små rörelser. Då kommer hugget och knyckarna signalerar att det är en ny harr. Det blir lite kamp och drillning för här är det några meter djup. Jag får in fiskhuvudet i hålet och ska precis lyfta upp harren … då lossnar den i hålkanten. Igen.
Jag bannar mig själv, men ger inte upp.
Harren finns där. Jag ser att Svanthe får några mindre harrar.
Nu tar jag det lugnt. Gör som vid abborrpimpling när man har ett stim under hålet. Skickar ner mormyskan men stannar den en meter ovanför botten. Sedan sänker jag sakta ner mormyskan.
När harren hugger. Jobba med spöet nära hålet så har du bättre kontroll på att linan när fisken drar iväg och när du kan veva in. Blir det minsta slaklina lossnar fisken gärna vid hålkanten.
Hugg.
Hårt och tungt. Ingen tvekan. Jag tänker direkt på öring. Knyckarna är tyngre men när fisken glider förbi hålet och visar upp sin sida ser jag att det är en harr – en stor.
Till slut kan jag, när fisken har tröttnat, lirka in den i hålet och lyfta upp den på isen.Vilken fight – och vilken skönhet.
Vågen stannar på 8,5 hekto. Egentligen en för stor matfisk, men det blir mitt uttag den här dagen.
Vi fortsätter för nu har vi hittat harrstimmet. Det hugger friskt under en halvtimme, sedan är det över.
Tunga snömoln rullar in från väster och skymmer solen. Snön faller. Vi avbryter och tar skotern mot bilen.
Snöfallet ökar men jag skiner som solen – mycket nöjd.
Några minibalansare och mormyskor som fungerar bra på harren.
Tips harrpimpling:
- Håll igång pirken eller mormyskan hela tiden med små rörelser. Det gillar harren.
- Välj små balanspirkar eller mormyska.
- Om du ligger ner och kikmetar och ser en harr simma förbi pirken. Var beredd! Den vänder och hugger.
- Ta endast upp den harr som du tänker äta inom 1-2 dagar.
- Ta absolut inte upp harrar över kilot, 50 cm. Deras gener är viktiga för framtida bestånd. Många tillämpar ett fönsteruttag på 30-40 cm.
- Kontrollera noggrant vilka fredningstider som gäller för harren där du ska fiska.
