April. Svängigt väder och helgdagar. Påsken nalkas och för den inbitne sportfiskaren innebär påsken extra tid för fiske och möjlighet att göra en riktig satsning. De senaste åren har jag i sällskap med goda vänner fokuserat på riktigt stor gös. Med facit i hand så har det varit helt rätt att skippa påskmiddagar och i stället sova i tält i minusgrader och leva på konserver. I denna artikel får du lära dig grunderna i pelagiskt vertikalfiske och vägledning mot din drömgös.
Text: Rickard Gustafsson Foto: Rickard Gustafsson, Victor Sandberg, Knuts Conny
Tidig vår och inte minst april är alltid en intressant tid när det kommer till gösfisket. Fisket kan ge både bra mängd och riktigt stor fisk. Gösen är en predator som lever i den fria vattenmassan, eller pelagialen som den även kallas. Här jagar den stimlevande fisk som benlöja, nors, mört och björkna. Den goda födotillgången skapar förutsättningar för gösen att växa sig riktigt stor. Det är i denna del av sjön siktet bör vara inställt på i jakt på de där riktigt stora individerna.
Fiska i näringsrika sjöar
När det gäller val av sjö är grumliga och näringsrika vatten det du ska ta sikte på. Sjöar som är näringsrika håller bra bestånd av stimlevande fisk som gärna uppehåller sig i den fria vattenmassan. Arter som löja eller nors är alltid intressant. Leta efter gösen på de öppna vattenmassorna men sök även vid djupbranter, längs öar eller i anslutning till grynnor och strukturer. Som alltid finns ingen gyllene regel för vilka djup fisken hittas på och det varierar mellan olika vatten och dagar. Att leta grundare än 6–7 meter ger ofta en svårtolkad ekolodsbild och kan därför ses som någon form av minimidjup. Någon övre gräns finns egentligen inte men undvik att fiska på gösar som står djupare än 8–10 meter om du vill kunna släppa tillbaka fisken. Gösen är känslig mot stora tryckförändringar och bör därför fiskas med försiktighet när det kommer till större djup. Processen med att hitta lämpliga fiskeplatser kan påbörjas redan innan du begett dig ut på sjön. Genom att analysera djupkartor eller material som du själv spelat in med ditt ekolod kan intressanta områden lokaliseras. Den som använder Lowrance ekolodsteknik kan hitta användbar information med hjälp av CMAP Genesis social map. Här finns publika djupkartor som spelats in och laddats upp av Lowrance-användare.
Väl ute på vattnet så gäller det att lokalisera var fisken uppehåller sig för dagen. Soliga dagar återfinns gösen ofta otroligt nära vattenytan där de står och solar sig. Molniga dagar rör de sig i regel lite djupare. Att leta efter gös i anslutning till stim av betesfisk kan absolut vara av intresse men det är inte givet att de stora gösarna simmar där. Av erfarenhet hittas oftast de större gösarna helt ensamma i vattenpelaren eller i sällskap av någon annan gös i samma format. Oavsett tid på året hittas fisken ofta pelagiskt. Sommartid kan vara lite svårare då fisken tenderar till att röra sig djupare under dagen för att stiga under kväll och natt i jakt på föda. Sommarnätter innebär också stora mängder plankton i vattenmassan vilket kan ge kraftiga störningar på ekolodsbilden.
Rätt utrustning är en förutsättning
För att utöva metoden krävs en båt med tillhörande motor, ekolodsutrustning försedd med sidoseende och realtidsfönster, spö och rulle samt lämpliga jiggar. Valet av båt är upp till den som fiskar. En del fiskar med båtar utrustade med rorkult och andra med styrpulpet. Det absolut viktigaste är att lära känna sin båt och effektivt manövrerar den samtidigt som du ska kunna tolka ekolodsbilden korrekt och placera båten ovanför fisken. När det kommer till ekolodet, dess funktioner och användbara tillbehör finns några tydliga riktlinjer.
- Ekolodet bör vara utrustat med funktioner som sidoseende och realtidsfönster. Utan dessa funktioner är det otroligt svårt att bedriva metoden. Med hjälp av sidoseende letar du efter fisken över stora ytor och kan lokalisera om den uppehåller sig till höger eller till vänster om båten. Fisken syns som ett vitt distinkt streck eller som en skarp vit prick beroende på hur signalen från ekolodet träffar fisken. Med hjälp av båten kan du sen backa och positionera dig rakt ovanför fisken och släppa jiggen vertikalt. När du väl är placerad över fisken använder du den klassiska ekolodsvyn som visar vad som händer under båten samt realtidsfönstret där du kan följa din jigg på väg mot fisken. I bästa direktsändning syns hur fisken reagerar på betet.
- Använd manuella inställningar och anpassa inställningarna efter den sjö du fiskar i. Att förlita sig på automatiska inställningar på ekoloden är inte att rekommendera. Läs på om ditt ekolod och ta hjälp av andra användare för att hitta optimala inställningar.
- En givare placerad på sidan av båten gör att du lätt kan släppa din jigg så den blir synlig i ekolodsvyn. Det finns en uppsjö av olika sidofästen för ekolodsgivare på marknaden men det är viktigt med robusta konstruktioner. Utan fästet blir fisket vare sig effektivt eller ergonomiskt. Anpassa placeringen av givaren efter din båt, dig själv och din utrustning.
- Kartlägg ditt fiske. Genom att markera ut var du fångar dina gösar skapas en samlad bild av var du fångar fisken. Detta kommer du ha nytta av vid dina framtida fiskepass. Inte sällan återfinner du flera stora gösar i samma område där du tidigare fångat stora individer.
Lämplig fiskeutrustning består av ett spö anpassat för vertikalfiske med kastvikt upp till 60 gram och en tillhörande lågprofilrulle med snabb utväxling. Rullen förses med en flätlina i dimensionen 0,10–0,13 mm. En viktig detalj är att spolen är väl fylld med lina. Genom att fylla spolen maximalt löper linan ut snabbare vilket kan vara helt avgörande dagar när det blåser och det är svårt att hålla kvar fisken i ekolodskonen. Som tafs är flourcarbon i dimensionen 0,50–0,60 mm lagom. I änden på tafsen monteras en hake eller clip för att snabbt kunna byta bete.
Betesutbudet är inte lika brett som när det kommer till gädd- eller abborrfisket men det finns några olika varianter och storlekar på jiggar som lämpar sig för vertikalfiske efter gös. Den klassiska modellen har en v-formad stjärt men det finns modeller med smal rund stjärt eller en vertikalt tillplattad paddel. Våga variera och hitta den modell du tycker fungerar bäst. Lämpliga storlekar på jiggarna är cirka 15–20 centimeter. När det kommer till färgval är naturliga färger som efterliknar betesfiskar som nors, löja eller mört alltid bra att ha i boxen, men säkra upp med några grälla färger som riktigt illgrön, orange eller varför inte rosa? Jiggen förses med en skalle som väger mellan 35–50 gram samt en stinger med trekrok som placeras långt bak på jiggen. Stingern görs av samma material som tafsen och en trekrok i storlek 2–6. Storleken anpassas efter betet. Stingern är helt avgörande för att lyckas kroka gösen effektivt. Vissa dagar kan rasselkammare som monteras i jiggen vara effektivt och triggar fisken till hugg, andra dagar kan det vara lite för mycket och mer eller mindre skrämmer bort den. Våga variera och testa vad som fungerar för dagen och det vatten du fiskar i.
Tålamodskrävande fiske som kräver strategi
För att locka fisken till hugg varierar tillvägagångssättet med gösarnas sinnesstämning. Dagar när gösen är riktigt aktiv hinner ofta inte jiggen ner till fisken innan den simmar upp och slukar den. Andra dagar gäller det att vara försiktig och stoppa jiggen några meter ovanför fisken för att sen göra små rörelser för att locka den till hugg. Det finns även dagar när de inte hugger alls. När alla gösar i hela sjön tycks ätit sig mätta eller lider av extremt svår beslutsångest. De synar jiggen, följer den och avviker sedan. Det värsta tänkbara scenariot är när gösarna tycks vara fullkomligt livrädda och simmar i väg långt innan jiggen hunnit ner till det djup fisken befinner sig på. Med detta sagt ska du vara beredd på att vissa dagar kommer vara enerverande och psykiskt krävande.
Oavsett gösens sinnesstämning finns några viktiga detaljer att tänka på. Var noga med att inte släppa jiggen för nära fisken. Det är bättre att stoppa betet några meter ovanför fisken och se hur den reagerar. Uteblir reaktionen är små rörelser för att aktivera betet att föredra framför stora, yviga rörelser. Om fisken fortsatt inte reagerar kan det vara värt att släppa ner betet lite närmre fisken. Många gånger gäller det att ha tålamod och kom ihåg att bara för att du lokaliserat fisken med ekolodet så har den inte huggit. Ofta simmar fisken i väg från betet och då gäller det att snabbt manövrera båten och försöka hitta fisken igen. Ha tålamod och var smart. Om fisken vid flera släpp inte hugger kan det vara värt att byta bete och kanske inte bara en eller två gånger utan fler än så. För några år sedan hade jag en gös som jag frekvent återfann och släppte på med fyra olika jiggar. När jag släppte ner den femte jiggen kunde den inte motstå frestelsen. Fisken vägde drygt åtta kilo och var värd varje jiggbyte och manöver med båten.
När du väl lyckats lura gösen till hugg är det viktigt att hantera fisken varsamt. Förbered eventuell mätning och vägning. Blötlägg avkrokningsmatta och vågsäck. Nollställ vågen och rigga kameran. Se till att minimera tiden ovan vattenytan. Ett viktigt redskap är en håv med långt skaft och djupt nät som kan läggas över relingen så fisken kan ligga i vattnet merparten av tiden. Härifrån kan fisken hanteras snabbt och effektivt och placeras mellan de olika momenten. Saknas just den håvmodellen på marknaden går det alla tiders att modifiera en håv genom att förlänga skaftet eller byta till ett djupare håvnät.
Det pelagiska fisket efter gös med ekolodsteknik har förändrat synen på vad en stor gös är. Personligen tycker jag en gös över fem kilo är en stor gös. En på åtta kilo är enorm och en över tio kilo är egentligen bara oresonligt stor. Som med allt fiske krävs det tid och erfarenhet men slumpen finns även alltid med. Ibland är det tillfälligheterna som gör skillnad. Det enkla tipset är att fiska på, reflektera och vidta åtgärder baserat på det du lär dig längs vägen. Och om du också vill komma i kontakt med de riktigt stora gösarna ska du garanterat flytta ut ditt fiske pelagiskt.
Fiska gösen etiskt
Gösen har precis som abborren en sluten simblåsa och är därför känslig mot snabba tryckförändringar. Det är därför viktigt att vara eftertänksam när du fiskar gös. Fisk som lokaliseras djupare än 8–10 meter bör inte fiskas på och under drillen ska fisken inte tas hem för snabbt. De snabba tryckförändringarna kan orsaka tryckskador på fisken som i värsta fall dör.
Under maj-juni leker gösen och söker sig då till grundare vatten. Hanen vaktar rommen och jagar i väg allt som kommer i närheten, även våra beten. Undvik att fiska i anslutning till grynnorna under denna period. Fångas en sotsvart gös är det en hane iklädd lekdräkt. Dessa individer bör släppas åter för att simma tillbaka och säkra gösens framtid i sjön.
