Hem / Hitta artiklar / Hitta fisken

Hitta fisken

Medhjälp av ekolodet

Med hjälp av högupplösta ekolodsbilder har du möjligt att se mycket av det som händer under ytan. Men hur använder man prylarna – vad är vad på skärmen och hur hittar jag fisken med den moderna ekolodstekniken? Svenskt Fiskes Mathias Arnham rätar ut några frågetecken och ger ett antal begripliga tips.

Text och foto: Mathias Arnham

Den moderna ekolodstekniken har numer några år på nacken. Har du av teknikkänsliga skäl duckat för termer som SideVision, SideImaging och DownImaging och Mega 360 Imaging, så är det läge att ta tjuren vid hornen. De olika benämningarna kan kännas främmande och ihop med obegripliga ekolodsvyer blir det hela ännu värre. Saken är den att det faktiskt inte alls är särskilt svårt. Många av begreppen betyder samma sak och vyerna är inte alls så komplicerade att tolka. Om du bara ger det lite tid så förvandlas ljusa och mörka pixlar på skärmen till fiskstim, stenar, vegetation, nerfallna trän, sprickformationer och huggvillig rovfisk. Här går vi igenom ekolods-vyerna som gör dig till en mycket vassare sportfiskare – ja du hörde rätt. Chanserna till fisk i håv ökar markant.

En vertikalfiskad juli-gädda på prick hundra centimeter. Fisken syntes tydligt på 2D-vyn och steg direkt på jiggen när den skickades ner.

Frekvenser och räckvidder

Det finns några grundinställningar du måste ha koll på och det första är hur frekvenserna fungerar.

De höga frekvenserna som ibland når över 1,2 MHz arbetar bäst på grunt vatten, ner till en tolv till femton meter. Givetvis skiftar detta mellan olika modeller men enkelt förklarat – hög frekvens ger en kort räckvidd med hög upplösning. Den höga upplösningen ger oss sportfiskare en mer detaljerad bild som avslöjar mer om var fisken står. Fiskar du pelagiskt, över ett djupare område eller om du har lust att ”se” längre ut åt sidorna så väljer du den lägre frekvensen som vanligtvis jobbar på 350 – 450 KHz, beroende på fabrikat. Den lägre frekvensen har en längre räckvidd och det är enklare att exempelvis hitta pelagisk fisk som rör sig i vattenpelarens mittregioner eller långt ut på kanterna. Letar du efter vrak eller andra strukturer över djupare vatten så använder du även den lägre frekvensen. Det den lägre frekvensen vinner i räckvidd förlorar den i upplösning. Den lägre frekvensen återger inte detaljerna lika bra som den högre, men tillräckligt för att du ska kunna urskilja de viktigaste elementen.

En fin gädda står på babord sida av båten. Notera hur tydligt gädd-siluetten tecknas på den sidoseende ekolodsbilden.

Se åt sidorna

SideImaging, StructureScan, SideVü eller SideVision – betecknar alla samma sak: den sidoseende ekolodsvyn. Det är bara det att de olika tillverkarna inte kan enas om ett gemensamt namn. Den sidoseende ekolodsbilden ger sportfiskaren fantastiska möjligheter, det är till en början bara lite ansträngande för hjärnan att förstå sig på hur allt presenteras på skärmen. Hur som helst så återger den sidoseende ekolodsvyn hur det ser ut på sidorna av båten, vilket ger dig mycket stora fördelar i fisket.

Tolka den sidoseende ekolodsvyn rätt
Hur fungerar då dessa högupplösta, högfrekventa givare? Om vi ska försöka göra allt så lättbegripligt som möjligt så kan man säga att ekolodsgivaren skannar av undervattensvärlden i rakbladstunna skivor, som sedan läggs på rad, en efter en. Tillsammans bygger dessa upp en undervattensvärld av det området vi kört över. Efter det att bilden ritats upp på din skärm kan du förstora detaljerna med zoomfunktionen eller markera GPS-positionen för intressanta element på ekolodsbilden – allt från enskilda individer till nerfallna träd, pålar, grundområden, fiskstim och vegetation.

A: Båtposition. Båtens position visas alltid längst upp på skärmen och nedan visas en historisk bild av det som passerats.

B: Bottenprofil. Visar djupet och botten direkt nedanför båten.

C: Vattenpelare. Det mörka området utgör vattenpelaren mellan båten och botten.

D: Liggande träd med stubbe. Här ser du en stor stubbe och ett liggande träd som lutar. Det syns en hel del bytesfisk mellan grenarna.

E: Djupare terräng. Det mörka området berättar att botten är djupare och mjukare än de ljusa partierna runt om.

F: Kortare träd och stubbar. Objekt som är placerade direkt under båten avbildas som en mörkare skugga över bilden. En kort skugga innebär ett kort föremål och vice versa.

G: Lutande träd. Ett liggande träd med svag lutning upp mot ytan. Skuggan som drar sig bort från trädet avslöjar trädets lutningsvinkel.

Vid trolling efter exempelvis lax är det viktigt att ha koll på var betesfisken står, så man kör över rätt områden. Ett bra 2D-ekolod löser det, gärna i kombination med en nedåtseende, högfrekvent givare.

Fotografisk 2D-vy

Likt den sidoseende ekolodsvyn har den nedåtseende lika många namn. Det alla snackar om trots alla olika ”down-benämningar” är den nedåtseende ekolodsvyn, inte att förväxla med den klassiska 2D- vyn (läs Svenskt Fiske nummer 1 – 2022). Den nedåtseende ekolodsvyn är ganska enkel att förstå sig på då den vid rätt inställningar ger en näst intill fotografisk bild av det som finns rakt under båten. Det som är fördelen med den här högupplösta ekolodsvyn gentemot den klassiska 2D-vyn är att den separerar ekon mycket bättre. Sådant som klumpar ihop sig på den klassiska 2D-vyn tecknas som enskilda ekon. Du kan således urskilja fisk som står i grenverk, enskilda rovfiskar och fiskstim, sprickformationer, sjunkna träd och vrak.

Observera de små prickarna runt det nedfallna trädets grenar. Det är bytesfisk som ställt sig i skydd.
Fördelen mot den högfrekventa ekolodsbilden (T.H.) är att den separerar ekona mycket bättre än vad den klassiska 2D-bilden (T.V.) gör.

En svepande radarbild

Förutom nedåtseende och sidoseende ekolodsvyer har nu även tekniken applicerats på en givare om ser runt om båten så kallade 360-givare. Man skulle kunna likna 360-givaren med en roterande, sidoseende ekolodsgivare. Eftersom givaren hela tiden roterar så får du som fiskare inte bara en bild bakom båten utan även en bild framför båten vilket ger dig viktig information om var du ska placera dina beten. Båten hamnar i mitten av ekolodsbilden och likt en radar får du en bild av hur omgivningarna ser ut. Det som är bra med just den här vyn är att den är relativt lätt att tolka. Du ser i förhållande till båten var alla viktiga detaljer befinner sig.

360-vyn är perfekt för ett identifiera området närmast båten. Du ser med enkelhet nedfallna trän, sten och berg, hård och mjuk botten, bytesfisk och predatorer.

Sök fisken pelagiskt

90 procent av fisken står på tio procent av ytan, säger en gammal regel, som stämmer bra. Med kunskap om hur det ser ut under skrovet ökar också chanserna till att du fiskar på rätt platser. På den klassiska 2D-vyn ser fiskarna ut som bananer. Fiskekon återges inte som bananer när man kikar på dem via de högfrekventa givarna utan mer som lysande prickar eller små lysande tändstickor. Det beror lite på hur fort du kör över, eller förbi dem med båten, och hur fisken är placerad i förhållande till givaren. Hur du som sportfiskare använder de olika vyerna beror helt på var du fiskar, hur djupt du fiskar och i vilket vatten du söker fisken. Fiskar du pelagiskt och söker fisk som simmar i mellanvattnet så gäller det att täcka lite yta för att hitta fisken. Det du söker då är just de där lysande prickarna eller tändstickorna vi pratade om. Bilden kommer vid det här tillfället vara ganska mörkt eftersom fokus ligger på vattenpelaren och inte på botten. Använd den lägre frekvensen, laborera lite med känslighet och skärpa och fiska i ett vatten med gott om pelagisk fisk så kommer du ganska snabbt finna rovfisk och andra enskilda individer.

Vid vertikalfiske efter gös använder du ekolodet för att leta enskilda gösar som du sedan försöker lura med jigg. Här har Mackan fångat sin allra första vertikalfisk.

Avslöja fiskens gömställen

Många sportfiskare letar fisk grunt och bottennära. Då är det viktigt att urskilja platserna som håller fisk. Det är absolut inte ofta du som sportfiskare kommer kunna kasta direkt på rovfisken men vet du vilka platser de föredrar, och du lägger kasten där så ökar chanserna markant att du kommer i kontakt med dem. Många gäddfiskare vet vilken vegetation gäddan gillar mest. Letar du fisken med den högre frekvensen så kan du efter lite träning finna rätt typ av ”gäddgräs” direkt på skärmen. Du kommer till slut veta hur hornsärv och ålnate ser ut på skärmen, gräs som gäddan ofta trivs i – och vad som är helt ointressant vegetation. De detaljrika bilderna som de högupplösta givarna ger gör det dessutom enklare att finna hård botten, som fisk ofta gillar att stå på. Ser du att slät botten övergår i stenar och bergformationer med sprickor i så vet du att dessa platser garanterat gömmer lurpassande rovfisk. Ser du dessutom små stim av bytesfisk i anslutning till dessa platser så har du garanterat hittat en givande plats som är värd att kasta på. Lägg en waypoint, ankra upp och kasta metodiskt av det intressanta området. Glöm inte att slänga ett öga på ekolodet då och då så du har koll på var du är. Lär dig orientera rätt. Fiskar du med exempelvis jigg eller pilk i saltvatten så är det lätt att känna om betet studsar över hård botten eller om båten glidit över till fisktom dybotten.

Gäddan på skärmen har precis fångats och återutsatts: Den sidoseende ekolodsvyn avtecknade gäddan (112 centimeter och 10,5 kilo), just på det här viset.

Ut och träna i ditt eget vatten med det ekolodet som du fiskar med. Principen är densamma oavsett vilket märke du använder. Det är först när du överlistar fisken själv som aha-upplevelsen infinner sig!

Parlör

  • Sidoseende ekolodsvyn: SideImaging, StructureScan, SideVision, SideVü.
  • Nedåtseende ekolodsvyn: DownImaging, DownScan, DownVision, DownVü.
  • 2D-vy: Den klassiska ekolodsvyn.
  • 360-vy: Högfrekvent, radarlik ekolodsvy.
  • Strukturer: Sten, berg, nedfallna träd, pålar, vegetationsbälten mm.
  • Waypoint: En markering på ekolodet. Oftast en
  • intressant plats.
  • Pelagisk fisk: Fisk som befinner sig i frivattnet.