Han har siktet inställt på en 17-kilos. Att fånga en gädda i den klassen är större än att bestiga Mount Everest. Här i norra Vättern är det inte omöjligt. Vi följer med när gäddspecialisten David Lundqvist gör ett försök att fiska gädda på Vättern.
Text: Carl-Axel Fall. Foto: Karin Alfredsson
Vi klyver sakta Duvfjärdens vatten. Åtta gäddbeten går därnere i det klara blå vattnet, några meter över botten. Det är här någonstans som vår väg och den stora vårgäddans borde kunna korsas.
Varje vår söker sig gäddan till sin födelsevik för att leka. Vätterns stora gäddor lämnar de öppna vattenvidderna där den lever av tvåkilosrödingar, sikar och liknande byten för att söka sig till sin lekvik i norr.
Just när gäddan börjat sin färd in mot lekplatserna kan den vara huggvillig. När den nått lekplatserna blir den allt mindre intresserad av att äta, andra göromål står på dagordningen.
Fiska gädda på Vättern
Norra Vättern har blivit känt som vattnet med Sveriges största gäddor. Och många av Sveriges mest hängivna gäddfiskare önskar sig hit under aprilvåren. Eftersom det är svårt att träffa exakt rätt dag brukar de fiska en eller två veckor denna tid i hopp om att någon av dagarna ska ge en fullträff.
Den här dagen, i mitten av april, när sjön ligger endast lätt vattrad och solen går igenom ett lätt dis, är det också många gäddfiskare ute. Fiskare som ”hängt på låset”, fiskare som längtat ett helt år efter dessa dagar. Storgäddfiskarna kommer ofta långväga ifrån. När det gäller att fånga en stor gädda blir bilresans längd underordnad. Målet för dem är gäddor över tio kilo, ja helst uppåt det dubbla.
Gäddfiskarna trollar sina beten över stora vatten. Fisket är svårt, och har nog blivit lite sämre senare år, men ibland smäller det till och då finns chansen att det är något riktigt stort som tagit där bakom båten.
David Lundqvist är en av dessa inbitna gäddfiskare. Han har kommit för att fiska gädda på Vättern nästan varje vår sedan år 2000. Han brukar se till att han får ledigt från jobbet i två veckor. Som maskiningenjör på Stena Lines båtar som går till Tyskland, brukar det gå hyfsat lätt att få till en längre sammanhängande ledighet. I år blir det dock inte mer än tre, fyra dagar för gäddfisket.
Gäddan på väg?
David tror att storgäddorna kan vara på väg. I förrgår när han kom hit låg fortfarande isen i vikarna. Det borde rimligen betyda att vattnet ännu är för kallt för gäddlek, men säker kan man inte vara. I går fiskade han hela dagen, men utan hugg. En fiskekompis i en annan båt lyckades dock håva två gäddor på fem respektive sju kilo. Småfiskar, men ändå ett tecken på att gäddorna kan vara på gång. Det borde kunna smälla till i dag.
För en stund sedan lämnade vi Bastedalens brygga. Därifrån är det nära till skärgården kring Duvfjärden. David kör med två trollingpulkor, en på var sida om båten. Betena är några Zaltvobbler, stora gummijiggar och ett bete som kallas för Platypus. Alla är populära och vanliga gäddbeten. Det finns gäddfiskare som använder naturliga beten, de rör sig sakta med elmotor och släpar naturliga beten under flöten. Det fiskesättet var vanligare för några år sedan. Plasttrollarna har faktiskt kunnat uppvisa de största fiskarna.
Davids beten längst ut på pulkalinan går på cirka sex meters djup och de närmast båten på cirka tio meters djup. Varje bete har en lina på 30 meter efter klämman på pulkalinan.
– Gäddorna står nog oftast på botten, men de stiger upp och tar betet underifrån. Det klara Vätternvattnet ger gäddan fri sikt att jaga på det sättet.
Tekniska hjälpmedel för att fiska gädda på Vättern
Davids båt är välutrustad. Ett ekolod används för att läsa av djup och bottens beskaffenhet, ibland också för att lokalisera gäddor eller stim av betesfisk. På plottern finns ett sjökort med GPS som ritar in färden, och till sjökortet finns dessutom en dator kopplad. Mjukvaran i den ritar in vad som ligger framför båten i form av djupkurvor. Temperaturmätaren är kanske viktigast av alla instrument.
– Men min båt har närmast stenåldersteknologi jämfört med vissa andras. Det är dock inte tekniken som gör dig till en bra fiskare, men visst får man lite information som kan vara bra att ha och ibland kan du se gäddor på ekolodet också.
Blickar vi norrut ser vi den mäktiga bron vid Hammar. Inom synhåll har vi hela tiden tre, fyra andra gäddfiskebåtar som tuffar fram med sina spön. Men man undviker att gå för nära varandra. Gäddan är känslig för båttrafiken. David har telefonkontakt med några av de andra fiskarna, men samtalstrafiken är låg. Det är ett tecken på att gäddorna håller sig borta.
Luften över vattnet är sval, kanske bara några få plusgrader, men det är nästan helt lugnt och solen når ofta fram till oss. Vi har det behagligt i båten. Denna vårdag känns som en skön gåva för våren har hittills varit kall och vrång i nästan två månader utan avbrott.
– Det här är mitt universum. Här får man en massa bra känslor, och fria tankar. Det finns ingen bättre bubbla än detta. De stunder i livet då jag mått som bäst har varit i fisket, säger David.
Vi svänger in norr om Björkholmen, går söderut mot Stora Aspön och hittar sedan tillbaks till Duvfjärden igen. Här är det en riktig skärgård med många öar och grynnor. David har gått här många gånger. Han har sina väl kända stråk att fiska av.
Några timmar går. Inga gäddhugg. Vi styr in mot vikarna i norr. Ibland visar ekolodet en blå puckel på botten som skulle kunna vara gädda. Men inget händer när vi åker över.
Dags för lunch. Ett trangiakök dras igång på durken. Pasta i torrpåse kokas upp och David drygar ut med skivade chorizokorvar och bacon.
Lunchreflektioner
Medan vi äter berättar David om sjön och dess vatten. I en näringsfattig sjö som Vättern blir antalet fiskar lågt, betydligt lägre än i Vänern, men de gäddor som finns här blir större.
Politik och samhällsfrågor intresserar honom, inte minst fiskepolitiken. Till exempel frågan om en allmän fiskevårdsavgift som diskuterats i åratal i Sverige.
– I stort sett alla länder i vår del av världen har ju sådana avgifter. Fritidsfiskare investerar massor i båtar och på redskap, och blir allt effektivare. Skulle man då inte kunna ta ut några hundra kronor per fiskare och få till en angelägen fiskevård och en bättre förvaltning av resursen? Våra vatten skulle kunna bli så mycket bättre med kloka insatser och en effektivare tillsyn. Jägarnas jaktkort är ett bra exempel på hur det kan skötas. Att inget sker på det här området är deprimerande, säger David.
Den dramatiska fisken
Efter lunchen tuffar vi vidare. På ett ställe går betena fast i ett isflak, en påminnelse om att vintern nyligen var här. Det ser ut att sluta med ett stort trassel, men David lyckas hantera situationen så att vi kan gå vidare utan att ta upp alla linor. På plottern har nu ett långt nystan av spår ritats upp över vår färdväg så här långt.
Var är gäddan? Vad har den för sig? Vi riktar tankarna ned i vattnet.
– Gäddbeståndet i Vättern består av olika stammar som leker vid olika tider. Min strategi är att pricka steget till lekplatserna, men det kan vara så att vi är för tidiga. Eller för sena. Ja, jag vet inte. Det enda man kan veta säkert är att när det gäller gädda kan allt vara fake-news.
Här sitter vi med en man som bärgat hundratals, ja tusentals gäddor. Han har sett stora muskullösa guldgröna ryggar vagga bredvid båten innan de håvas. Han har tagit åtskilliga gäddor som de flesta skulle betrakta som en drömfisk. David har tagit två gäddor över 18 kilo. Någon har berättat att det bara är han och en annan nu levande svensk gäddfiskare som lyckats med det. Men han har också haft dagar då han bommat helt.
Klart är att den här våren är ovanligt sen, men nu när den väl kommit har solen satt utvecklingen på expressfart. Fisket efter stor gädda varar normalt max en månad, och det är några dagar av den som är optimala. Kanske har gäddorna redan stressat förbi?
Varför fiska gädda?
En kärnfråga i mötet med David är förstås; varför just gädda? Många fiskare fnyser åt den.
– Gäddan är den mest dramatiska av våra fiskar. Dess väldiga gap med många sylvassa tänder imponerar. När den angriper ett byte kan det vara en våldsam attack. Hugget av en stor gädda matchas av få andra fiskar. Och tänk dig att se den där kraftiga ryggen när du fått in fisken! Den ryggen, den muskeln i ytvattnet, det är gäddan som upplevelse! Men det ska vara stor gädda, att fiska femkilos är som att gallra i morotslandet.
Och så finns det en sak till med gäddan. Den är en outsider.
– Och är man själv en outsider, ja då blir det ens fisk. Jag har en relation med gäddan. Och det är det faktiskt många som har.
Ja, det finns ett skrå, ett gäng som håller på. De far mellan de bästa gäddvattnen och meddelar storfångster till varandra, men de fiskar inte i grupp. De skiljer sig från trollingfiskarna som är ute efter röding och lax. Trollingfiskarna är sociala, delar med sig av tips och metoder. Umgås. Gäddfiskarna har en mer individualistisk stil, menar David. Till viss del beror det på att storgäddorna är känsliga för störningar. Det rör sig om få och gamla individer, störs de så påverkas fisket direkt. Laxar finns det fler av i Vättern och det ger ett utrymme att vara generösare med sina ”svampställen”.
För 20 år sedan bildade David Lundqvist Svenska Gäddklubben ihop med en vän. Klubben var ett fiskevårdsprojekt med syftet att främja catch-and-release-fiske på stora gäddor. I dag är klubben nedlagd, men många håller regelbunden kontakt via facebook.
Davids mobiltelefon ringer.
– Hallå där Vätterkungen, svarar David.
Fiskaren med det epitetet sitter i en annan båt en bit bort. Det är en fiskare som kan stoltsera med flera riktigt stora gäddfångster i sjön. Det blir lite småsnack och en koll av läget. Inte heller han har fått något. Det ser kärvt ut för fångst i dag. Men våra beten går fortfarande därnere.
David tar sikte på en vik med ett grund mitt i. Den viken har levererat många gånger tidigare. Man ska inte ge upp. Och David är inte en sån som ger upp. Hans verktyg är analys och tålamod. Bara att träffa rätt dag här i Vättern är ett högt spel om små sannolikheter.
Sedan han köpte båten 2010 har motorn gått i 5 000 timmar, eller över 600 åttatimmarspass.
Storgäddorna i Lödde å
Runt sekelskiftet letade han sig till Lödde å. Det vattnet hade levererat storgäddor länge. I mars 2001 lyckades han landa en gädda där på 19,8 kilo, en fisk som skulle kunna ha registrerats som en rekordgädda. Men nya lokala regler krävde att fiskar över 100 centimeter skulle återutsättas. David lyckades inte hitta rätt våg till fisken innan den måste återutsättas. Den blev inte godkänd.
David sätter annars gränsen för rekordgäddor på 17 kilo, en sådan gädda får ”evigt liv”, den riskerar inte att glömmas bort eller blandas ihop i minnet med andra.
– Fångsten av en sådan gädda är större än att klättra upp på Mount Everest. Det är i klass med att landa på månen.
Davids mål för gäddfisket är att vara så mångsidig som möjligt. Han har fångat 17-kilos vid landfiske, båtfiske och isfiske. I strömmande vatten, i insjö och i skärgård. På spinn och på mete, men inte på trolling.
– Min största trollinggädda väger 14,5 kg, jag har alltså 2,5 kg kvar till drömgränsen. Men jag har håvat en trollingfångad 17,8-kilos åt en vän. Det är en gädda i den klassen som är drivkraften för mitt trollingfiske på Vättern.
Endast glin denna dag på Vättern
Solen har börjat vända nedåt, men aprildagen är inte över. Vi tråcklar in oss i en idyllisk övik för en paus på land. När vi närmar oss stenklipporna syns botten i det klara vattnet tydligt på sex, sju meters djup. Det är lätt att fantisera om vilken härlig badvik detta skulle vara en sommardag. Men i dag är ytvattnet bara 3,7 grader.
Att vara här ute på sjön är att vara i ett slags paustillstånd. Det är att vara i ett fjärran.
– Som gäddfiskare är man mycket själv, ensam. Man hinner tänka mycket, mest på fisket, men också över annat. Världen, politiken, familjen och jobbet. Att vara ute och fiska är att mata sina sinnen, sina belöningssystem. Jag ser det som mycket värdefullt. Kanske passar det inte alla, men detta är något helt annat än att sitta med telefonen hemma.
Nu har all vind försvunnit. Vattnet ligger spegelblankt. Vågorna från båten sprider sig långsamt in över öde stränder där lövträden ännu står kala. Solen tappar sitt bett. Det ser ut som om vi kommer bli helt utan gädda i dag.
Vi kan ha varit på rätt plats, men gäddan kanske av någon anledning inte var sugen. Men det kan också vara så att den varken var på rätt plats eller var sugen. En annan möjlighet är att den var sugen, men någon annanstans.
Stora gäddor är minst sagt lite egna.
– Gäddfisket i Vättern är så här ibland. Det kan bero på att gäddorna blir störda av båtarna som är ute när det är så lugnt.
Nej det blir ingen fisk. Men bara för att vi ska få se en grönskimrande fisk att fotografera tar David en sväng in på grundare vatten. Han fiskar med två spön utanför vassen och snart drillar han en gädda på kanske två och ett halvt kilo. Vi får några bilder innan gäddan återfår sin frihet.
– Sådana här små glin räknas inte.
Det här reportaget är en förkortad version ur boken Vättern – fisk och fiskare av Carl-Axel Fall, Votum förlag 2018, 233 s. I boken skildras fisken efter tio av Vätterns intressanta fiskarter. Rödingen och laxen har kanske störst dragningskraft på fiskare, men Vättern har mer att bjuda, inte minst kräftor och rekordgäddor. Fiskereportagen varvas med fakta om sjön och fiskevården. Också yrkesfisket beskrivs. Boken kan beställas via Adlibris eller Bokus. Pris ca 200 kr.
Gillar du att läsa om gädda och vill hitta fler artiklar? Här har vi samlat alla artiklar om gädda.
