Det är under våren som du har störst chans att fånga den stora gäddan. Rasmus Ljungqvist vet hur man gör och delar här med sig av sina erfarenheter av vårfiske efter gädda.
Text: Rasmus Ljungqvist
Foto: Rasmus Ljungqvist och Tobias Fränstam
Isarna på västkusten är oftast instabila. Så fort man börjat bunkra upp med mört, dammat av de gamla ismetespöna och knutit några trekrokstackel så kommer ofta det bistra och milda ösregnet innan man ens hunnit slipa skären till isborren och dödar det sug efter ismete som ibland hinner infinna sig. Sportfiskebutikerna runt Göteborg har det inte lätt vintertid, havsöringen är fredad och prylar till isfiske är alltid en stor risk att köpa in i en tid med klimatförändringar. Men sen kommer plötsligt mars månad och en frusen gäddfiskarsjäl börjar äntligen tina upp och se ljuset i tunneln, abstinensen efter de gröna och slemmiga är stor och livet börjar sakta men säkert återvända. Våren är här och chansen till drömgäddan är nu som allra störst.
Gäddans lekområden
Gäddan är vår mest betydelsefulla rovfisk och förekommer i alla våra sötvattensmiljöer och bräckvatten förutom allra högst upp i fjällvärlden. Gäddan är en ensamlevande bakhållspredator och söker endast upp andra artfränder under vårmånaderna då det är dags att få lekbestyren utförda. Gäddan föredrar att lägga sina ägg inne på grunda och gärna översvämmade vegetationsområden som sedan utgör bra uppväxtmiljöer för dess yngel. I skärgårdsmiljöer har forskning visat att många gäddor söker sig upp i tillrinnande vattendrag för att leka. Något som ligger till grunden för att Sportfiskarna kontinuerligt bygger sina ”Gäddfabriker” vars syfte är att återskapa de naturliga översvämningsområden som jordbrukets utdikningar genom århundranden sakta förstört.
Senare på våren leker ofta olika karpfiskearter i samma miljöer som gäddan och yngel från till exempel mörten, sarven och braxen utgör utmärkt föda för de unga gäddynglen.
Ofta söker sig gäddan till samma område där den själv är uppväxt för att leka och återkommer år efter år även om den övriga årstider lever på botten av en älv eller pelagiskt i frivattnen i en stor sjö. Faktorer som vi vet påverkar när gäddan känner att det är dags för lek är det allt längre dygnsljuset som infinner sig på våren samt den högre vattentemperaturen.
Metoder för förleksgäddan
Gäddan leker vid olika tidpunkter under våren beroende på var i landet vi befinner oss geografiskt, men skiljer sig även enskilt mellan olika vattendrag och sjöar. Generellt kan man säga att gäddor i södra Sverige ofta leker tidigare än gäddor i Norrland. I vissa sjöar i södra Sverige leker gäddorna från slutet av april till början av maj och i vissa är de både snabba och tidiga i början av mars. Det krävs ofta erfarenhet från flera års fiske för att lära sig när det är läge för vårfiske efter gädda i just ditt vatten!
Förlekstrolling
Under de tidiga marsveckorna är gäddorna ofta rejält utspridda i nära anslutning till grunda lekvikar. Ofta är trolling den här tiden på året en gångbar metod som ger dig möjlighet att täcka stora ytor samtidigt som du kan pröva flera olika beten för att se vad som är gångbart för dagen. Alla vatten har sina variationer, men djup mellan 3-8 meter strax utanför lekområden brukar vara gångbara och gör det möjligt för de ofta bottenstående gäddorna att upptäcka och attackera ett trollat bete.
När vattentemperaturen är låg och gäddorna köldstela är min erfarenhet att det gäller att pröva sig fram ordentligt i beteslådan för att upptäcka vilket trollingbete som är rätt för dagen. Oftast är låg trollingfart i mellan 0,8–1,5 knop gångbart och då gäller det att fiska beten som simmar fint och sakta. Personliga favoriter till långsam förlekstrolling är Zalt 19 cm, ledad Westins jätte men även det populära spinnbetet Mcrubber. Det hör inte till ovanligheterna att endast ett bete fångar samtliga dagens gäddor så här års, det är ofta små detaljer som är avgörande för om gäddan hugger.
Vid trolling i grumligt vatten kan det ofta krävas ett bete som för lite mer väsen av sig. Här har vi flera gånger haft framgång med det klassiska betet Cisco Kid, gärna fiskad handhållet på en distans så att den med jämna mellanrum slår i botten med sin blänkande stålsked, något som ibland tycks trigga bottentryckande gäddhonor fullsmetade med blodsugande iglar.
Ett viktigt tips under förlekstrollingen är att fiska med väldigt vassa krokar och gärna med dubbla fjäderringar. Huggen så här års är ofta försiktiga och de dubbla ringarna gör kroken mer exponerad och ledad vilket försvårar för gäddan att bända sig loss.
Spinnfiske utanför lekvikarna
Från mitten av mars brukar gäddorna ansamlas i stora tätheter i djupbranter alldeles utanför lekvikarna. Gäddorna är nu ofta både hungriga och aggressiva, men till skillnad från sommar- och höstfisket även i många fall väldigt selektiva. Djup från 2-5 meter är ofta nyckeln och det gäller att pröva olika betestyper, vikter på jiggskallar och färgsättning för att få gäddan att reagera med ursinne. När man spinnfiskar gäddor i branter utanför lekvikarna gäller det att vara metodisk, att ankra upp kan ofta vara viktigt istället för att driftfiska med elmotor. Att ankra med ett traditionellt ankare har sina fördelar jämfört med en Talon eller elmotorankring. Det är jobbigare och ofta kallt om händerna, men ger fördelen att du ofta fiskar längre och mer metodiskt på en plats du tror på, vilket ofta kan vara nyckeln till att den där lite svårare och sluga storgäddan slutligen nappar. Stress är sällan nyckeln till framgång vid vårfiske efter gädda..
Under varma vårdagar är ofta många gäddor i rörelse mot lekområdena. Har du haft bra fiske på en plats på morgonen lönar det sig ofta att återvända under solens sista timmar. I många fall har nya gäddor anlänt under dagen eller andra aktiverats.
Utanför lekvikarna är jiggen min absoluta favoritbetestyp av den anledningen att den går att modifiera kraftigt. Det går att byta vikt på jiggskallen, applicera skruvvikter eller ändra placering av krokarna. Den går att fiska bottennära, i frivattnet eller nära ytan. Mina två favoritjiggar är Mcrubber, som simmar oerhört förföriskt i låg fart och som hetsar gäddan fint när den slår med stjärten i högre inspinningshastighet. Gummit är tjock och tåligt och behöver inte lagas speciellt ofta om man är mitt i en huggbonanza.
Vikterna på mina tre största förleksgäddor på Mcrubber talar sitt tydliga språk: 16,6 kilo, 13,4 kilo och 11,1 kilo. Näst på tur är Rage Pro Shad från brittiska tillverkaren Fox. En smalare jigg med ganska hårt och tåligt gummi. Betet kommer i tre storlekar med fina färger: 18 cm, 23 cm och 28 cm. Den mellersta storleken är den vi använder mest och den är något av ett universalbete på köldstela gäddor i branterna. Betet fiskar väldigt bra i droppet vid spinnstopp och det är ofta i dessa situationer som huggen kommer. Den minsta storleken är bra när du vill jigga gäddorna framför nosen på botten eller i djupbranter med stark ström då den smala kroppen inte lyfter mot ytan lika lätt.
Var rädd om gäddorna
Det går alltid att diskutera det etiska i att fiska gäddan i nära anslutning till leken. Ska man göra det är det viktigt att göra det med omsorg. Ha alltid en rejäl håv tillgänglig som gäddan kan vila upp sig i innan avkrokning, en långskaftad tång underlättar avkrokningen och en rejäl kraftavbitare bör användas för att klippa av krokar som sitter besvärligt. Tänk på att stödja romstinna honor under buken och väg fiskarna i ett vågsling eller en fuktad IKEA-kasse.
Är vi rädd om gäddorna och inte fiskar för hårt på dem kan vi bevara ett bra gäddfiske även för framtida generationer.
